kucke-li-lo

Alla inlägg under december 2013

Av Li-Lo - 24 december 2013 13:43

Hoppas ni har det lika bra som jag och att ni får trevliga stunder, med de ni vill ha det med.

Och kom ihåg:


De som    älskar dej, anstränger sig för att ta reda på vad som gör dig glad och försöker att ge dej det efter bästa förmåga.


Gåvor, tjänster, små gester eller hjälp när du behöver den.


Och skulle det trots allt kännas tungt, så minns att tårarna har du fått för att andra ska se att du är ledsen och  behöver hjälp......   



                                  Love U all, Pussen då     

ANNONS
Av Li-Lo - 20 december 2013 10:37


Pirrar så där lite mysigt gör det för att jag idag jobbar sista dagen detta år.

Ska få vara långledig och har nästan inga planer alls.

Allra först ska jag i eftermiddag gå till bästa frissan och kommer väl ut vackrare än någonsin.

Även om jag redan nu gjort mitt bästa med tomterött och tomtepynt, örhängen, brosch och halsband!

 

Lackar mot jul gör det, det är sånt varken du eller jag kan påverka. Ett och annat paket har jag slagit in till gossarna mina. Till de barn som kommer har jag ännu inte fått/köpt grejerna, så den inslagningen får vänta.

Jag har även gjort ett antal små paket, de innehåller inget av direkt värde utan något användbart, ätbart eller lite småskojsigt. Dessa kommer jag numrera och sen får de vuxna som är med ta varsin lott. Gillar de inte det de får, får de väl försöka byta med varandra.


Pyser gör det i mina hemtrakter. Ingen har väl missat vad som hände i Kärrtorp förra söndagen.


 

(Kärrtorp är alltså endast en station bort från mig)

Självklart kommer jag delta i den nya demonstrationen på söndag!


Trots den hemska händelsen, har det fört mycket gott med sig, det finns ett engagemang bland stora och små som fyller mig med hopp och värme.

Som detta brev, alla sympatidemonstrationer och alla som går runt i våra förorter, fotograferar vidrigt klotter innan de målar över det så budskapet försvinner. (och anmäler det till staden så de kan sanera)


Jag ser fram emot söndagen, funderar på om jag inte innan ska koka en stor gryta med soppa, så att de som fryser eller bara vill umgås lite kan titta in hos mig en stund? (jaa inte alla tusentals, men de som jag känner)


Annars håller det mesta på som vanligt, tossingarna som ringer till jobbet är som vanligt fler inför storhelger. (alla andra är ju förresten redan jullediga).


Här inne i stan är det lätt hysteriskt, precis som alla andra år. Jag går fascinerad och tittar på alla dessa personer som har ”jagmåsteköpaNÅNTINGvadsomhelst” i blicken.


Själv har jag fått ett litet mjukt paket av en liten mjuk person jag träffar en del. Tro det eller inte, men det är FÖRSTA gången jag får en julklapp av en man!


Men kära ni, nu vet jag inte när jag kommer hinna med att umgås med er igen, så för säkerhets skull:


Hoppas era helger samt eventuella paket och lediga dagar kommer att innehålla precis just det som gör er glada, nöjda och får er att må bra!


                           Julepussen då     !





ANNONS
Av Li-Lo - 17 december 2013 13:06

  

Det är faktiskt exakt vad jag har.

Men de har då gjort vad de kunnat under åren för att jag som moder ska veta att jag lever och säkerligen spätt på mina bekymmersrynkor, men även sett till att jag fått en och annan vacker skrattrynka.

 

Min yngste var ett stillsamt barn, ingen som klättrade högt, sprang fort eller testade farliga saker.

  Matbordet är inte så högt upp, men en bra plats!


När han fick sin trehjuling, satte han sig på den, trampade ett par varv, satt sedan förvånat och väntade på att den skulle fortsätta rulla av sig själv. Det gjorde den ju inte, så den cykeln fick stå relativt orörd efter detta. Att lära sig simma, cykla tvåhjuling eller delta i bollspel stod inte heller på ”att göra så snart som möjligt listan” för detta barn.


Däremot var han en fena på att försvinna, eftersom han snabbt slukades upp av intressanta saker. Antingen stannade han och studerade dem eller travade iväg om han såg något en bit bort, alltid utan att påkalla min eller någon annans uppmärksamhet.

Han har försvunnit i stan, på Gröna Lund, när vi klev på ett tåg och otaliga gånger hemmavid.


En annan sak som intresserade honom en hel del, var att se om han själv eller delar av honom fick plats. Ryms armen i hålet i en betongsugga? Kan man klämma in skallen mellan skohyllan och väggen på dagis?


När han var lite större fick storebror en bäddsoffa och TV i sitt rum. En dag när jag gick till jobbet, skulle han gå senare än jag.


När jag sen kom hem vid femtiden efter en hel arbetsdag var det första jag hörde hur han med svag röst ropade på mig. Jag var inte förvånad över att han inte kom och mötte mig, men att han fortsatte ropa kändes märkligt.


Jag gick till rummet och där låg han.

Fastklämd med ena benet mellan soffans stålrör och bakstycket på soffan. Där hade han legat sen tidig förmiddag, helt ensam hela dagen. I bara kalsonger och helt oförmögen att komma därifrån.


Vad tror ni den ömma modern gjorde?


Skrattade, skrattade och skrattade!

Jag kunde inte sluta, jag kunde inte heller få loss honom på egen hand. Jag ringde en granne, som fick hjälpa mig bända loss ungen. Han var också den som sa att jag borde lägga barnet i badkaret och ge honom något att dricka. Gossen hade ju fått ligga hela dagen, utan mat eller dryck.

Han hade frusit (kissat ner sig) och därför dragit ner gardinstången, svept in sig i gardinen och bankat med stången på fönster och väggar i lönlösa försök att tillkalla hjälp.

När jag sansat mig något och gossen blivit varm och fått lite i magen, så sammanfattade han den upplevelsen med dessa ord:


– Det värsta var att jag inte nådde fjärrkontrollen, var tvungen att titta på TV-shop hela dagen!


Idag fyller denne lille pilt hela 24 år.




Så vitt jag vet har han slutat utforska världen på just de där sätten.

Numera är han en fantastiskt fin kille, generös, empatisk, klok och som han själv diskret uttryckte det nyligen:


”Sveriges mest begåvade filmare”

(ni vet han som gjorde den här)   

                                               

                    Ett jättestort och varmt Grattis till dej, ungen min   !


         och till er andra


                                        Pussen då   !






                            

Av Li-Lo - 6 december 2013 13:54


Jag pratar engelska varje dag på jobbet. Den är verkligen inte perfekt.

Men ofta är de som ringer till oss inte engelsmän själva, de kommer lite varstans ifrån, de talar sällan perfekt de heller.


Men ibland blir det helt enkelt riktigt tokigt.


För någon vecka sedan, ringde en dam, som pratade perfekt skolengelska. Hon ville få hjälp att hitta en version av svenska nationalsången.

Sådana samtal får vi, inget konstigt med det alls.


Hon talade om att hon letat på Youtube utan framgång för det var en speciell variant hon sökte.

Den instrumentala varianten ”The one you play at your receptions”


Min hjärna snurrade hej vilt.

Kunde det verkligen vara så, att de varje dag under drygt tio år spelat nationalsången i våra receptioner på jobbet, utan att jag lagt märke till det??


 


Har jag traskat ut och in minst två gånger i varje riktning utan en enda gång att höra detta?


Sen snurrade det ett varv till och jag blev klar över att det faktiskt kan bli enormt stor skillnad på innebörden i en mening, bara man använder fel preposition.


För självklart menade hon att denna musik spelades på mottagningar, sådana där riktigt högtidliga, och inte alls för att hedra oss som kommer till jobbet varje dag!

Men kanske det vore det inte helt fel att ge oss lite ”credit” i alla fall en gång i veckan?


Här får ni en musikvideo, där det förekommer en snutt av ovan nämnda låt. En av dansarna är Fatous duktiga dotter. Jag gillar den mycket, men det är minsann INTE alla som gör…


http://www.youtube.com/watch?v=dCDMGu-xi30


                                 Pussen då     !



I den här delen av landet, väntar vi fortfarande på den hemska Sven, men än så länge verkar han inte ha kommit till stan.




Av Li-Lo - 5 december 2013 15:12


Ja ibland tar han tag i saker, Tillfällighetshemmabo-sonen.


Igår till exempel skulle han vara duktig och koka en grönsaksfond, för att vi skulle kunna använda den till middagen.


   Det var verkligen en fin tanke.


Men sen tog det visst slut med tankeverksamheten för dagen? Gossen ilade iväg på någon slags äventyr.


Min mobil ringde vid fyratiden.

Det var polisen.

(hur många gånger ett hjärta hinner stanna på två sekunder är okänt, men det kändes som oändligt många)


De stod utanför vår dörr, brandvarnaren tjöt och det luktade rök i hela trappen.

Jag tog konstaplens nummer, ringde till sonen som just klivit av bussen. Han sprang (som han själv uttryckte det)för första gången TILL polisen.


Det var minsann inte bara poliser på plats, där stod även en brandbil med stege beredd utanför vår balkong, beredda att ta sig in den vägen.

Men nu behövde inget brytas upp utan gossen låste upp dörren och se där:

Grönsaksfonden hade förvandlats till grönsaks-kol!


Grönsaks-kol luktar inte gott.


 Det är inte heller det minsta mysigt att ha alla fönster och balkongdörren på vid gavel så här års. Vi valde därför att strunta i matlagningen, ställde ut fat med ättika överallt och lämnade allt öppet, för att gå och ta en pizza.

(Gossens förslag att tända doftljus och lämna i korsdrag, ja det ignorerade jag totalt)


Tillbaka i hemmet, där grönsakskolsdoften fortfarande var påträngande och obehaglig, packade vi ner så mycket av textilier som möjligt i sopsäckar, gardiner, filtar, kuddöverdrag med mera, med mera.


Sen ringde jag mitt försäkringsbolags journummer, för jag kände mig tveksam till att sova i den här doften.

Tro det eller ej, men inom en timme satt en man där i mitt kök.

Han förklarade att det inte finns något skadligt i brända grönsaker och att vi därför kunde sova hemma. Sen talade han om att det kommer att försvinna av sig själv, såsmåningom.

 Alternativen var att vi skulle utrymmas minst 24 timmar, det sprutas in någon gas som suger upp lukten??? eller att vi skulle städsanera själva och få pengar insatta för det besväret.


Jag valde det sista, och idag har sonen tagit hem en kompis, jag har skrivit instruktioner, lagt fram städgrejer och hoppas nu bara att de hinner klart tills jag kommer hem.  Säckarna med osande tvätt får han/vi ta pö om pö framgent.


Han har också fått i uppdrag att köpa en blomma till den granne som larmade.

Jag är så väldigt tacksam över att detta inte blev värre, att ingen person kom till skada är ju det allra bästa. Men även att sådant som gamla fotoalbum och andra saker av personligt värde finns kvar.

Lite äckeldoft och en massa städning är faktiskt toppen, om man betänker hur det kunde ha gått.


Och så kommer jag ju att få julstädat och till och med julgardinerna kommer upp, vilket jag kanske inte tagit mig för annars!


 

Slutet gott, allting gott med andra ord.


                         Pussen då    !



(Försäkringsmannen gav även tips om att städa med Yes, som ska vara det som bäst tar bort doft, och att förutom ättika även ställa ut skålar med kaffebönor, för att snabbare bli av med lukten)

Av Li-Lo - 2 december 2013 13:55


Även om allt inte alls har blivit bra eller kanske inte ens bättre, så lättar det ändå och jag börjar kunna uppskatta livet igen.

Kanske är två lediga dagar före helgen en bidragande orsak?


Jag har även förstått ännu en gång, vilka fantastiskt fina tjejkompisar (bästa L och C) sonen har. Jag har sms:at och facebookat intensivt med dem vissa dagar. När jag har talat om för dem, hur glad och tacksam jag är för att bryr sig om både sonen och mig så mycket har båda svarat:


 ”Ni är familjen, klart jag bryr mig!”


Då känner jag mig så tacksam, ödmjuk, mycket rörd och hjärteglad.


Jag vet inte om det verkligen var så när jag var ung eller om det kanske beror på att jag aldrig hade nån riktig bästis på det sättet. Men det tilltalar mig mycket, det här öppna sättet att betrakta relationer. Det är inte alltid så, att blod är tjockare än vatten, det finns mycket annat som kan skapa varma, starka och innerliga band mellan människor.


Annat smått och gott.


Tvenne gånger nu den senaste tiden har vänner till mig bjudit på vin. De har alltså bara gått in på Systemet, plockat åt sig en flaska utan att göra annat än att i princip titta på hur etiketten ser ut.

Jag vill verkligen höja ett varningens finger för slikt beteende!

Detta vin:


 

Smakar saft med bismak av något obehagligt, dessutom innehåller det ynka 5.5% alkohol!

Ännu en gång bevisat att man INTE ska lita på ett snyggt yttre, innehållet är vad som räknas.



Men vad ska man då säga om detta? Hela hyllraden var full av dessa burkar.


 

 Vet verkligen inte en enda person i alla dessa led en kryddburk passerar innan butikshyllan hur rosmarin ser ut?


En liten bekännelse…

Jag har beställt chilipeppar från England. Jo, jag vet att jag har frysen full och att det är helt galet, men de såg såååå fina ut på bilden! Tyvärr tog jag ingen egen bild, men de är långa, gula och när man skär i dem sprider sig en mild doft av ananas i rummet!

Kokade självklart lite sås, den här gången med toner av säsongskryddorna kanel och kryddpeppar.

Mmmmmm…


 


Jag har också varit på grannflickans 18-årskalas. Ni vet, den grannen med den goda maten, som lovade att hon skulle laga MYCKET mat till dotterns födelsedag.


Hon ljög inte.


Däremot borde jag verkligen veta bättre än att komma i tid till ett afrikanskt kalas!

Nu hamnade jag i köket, med de som var där och förberedde och självklart fick jag både passa på att nosa, dofta och såklart hjälpa till lite.

Redan efter en och en halv timme! var det dags att plocka åt sig av all den underbara, doftande, mustiga maten.


 

Allt fick jag inte med på bild, men det var såå gott, jag lovar. Allt ätes med hjälp av högra handen och det syrliga brödet.

Jag fick beröm för att jag klarade det så pass bra   


Och här är själva festföremålet, ni kanske fattar varför jag säger åt mina söner att blunda när de går i vår trapp?


   



                        Pussen då    !



Snart linkar denna gamla uschliga tanten iväg till lektion två på Artrosskolan, där är jag säkert yngst i klassen och förmodligen bäst också…..






Av Li-Lo - 2 december 2013 09:20

lite musik!



https://www.youtube.com/watch?v=8e4c4Tom6Ek&feature=youtube_gdata_player


Och joo, det känns mindre nattsvart, tack och lov.


Har tagit mej en synnerligen njutbar, vilsam, härlig långhelg, återkommer om denna   !



                         Pussen då   !

Presentation


Är det nåt som gör mig glad, så är det KOMMENTARER!!!
Jag besvarar dem alltid HÄR på plats.

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ kucke-li-lo med Blogkeen
Följ kucke-li-lo med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se