kucke-li-lo

Alla inlägg under juli 2014

Av Li-Lo - 23 juli 2014 09:05


Som i sin vanlighet och enkelhet, ändå känns speciella.

En sådan dag har jag idag.


 Sista arbetsdagen innan semestern!


Den känns just nu outhärdligt lång, seg som bara den, men ändå full av sånt där bubbelbrus som en del bubbelgum innehåller.

Jag ska vara ledig i fyra veckor och trots dom förbannade helvetes jävla jobbarkillegubbarna ser jag fram emot det.


Jobbarkillegubbarna vi fått på halsen, de är inte som andra jobbarkillegubbar dom inte.

 Inte har man väl nånsin hört talas om att de jobbar mer än åtta timmar om dagen?

Att de börjar före sju och är kvar till sex-sju på kvällen? Att de inte ens har vett att gå hem efter lunch på fredagen?


Men…

Jag tycker ändå lite, lite om dem, för nu när de hängt upp det blå nätet runt mitt hus, kan jag inte annat än bli lite varm av hålet i detta nät som är precis utanför min balkong!


 



Kan det vara ett kontaktförsök?


Ännu kan jag gå ut på balkongen och det är väl tur det i denna värmebölja. Visserligen finns där en del av en byggnadsställning, men man kan sitta i ett hörn. Vilket jag och Moma gjorde i fredags, efter att ha mumsat i oss rester till middag, tog vi en gófika därute.


 


Förra helgen hade jag en SF-helg.


Inte SF som i Science Fiction utan SF som i Släkt Fritt, vilket just nu kändes som nästan samma sak. Vi träffas en hel del i vanliga fall, men nu har det blivit än mer (och nästan lite för mycket..)på grund av mammas död.


Men den här helgen tog Schweizerbrodern och hans fru med sig Fadern till Värmland. De var borta i nästan fyra dagar. De umgicks med svenskar, holländare och annat folk som besökte en konstutställning som ordnats för att fira 400 år av diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Holland och som en bekant till familjen varit ansvarig för.


De har ett sommarhus i Värmland och känner väl till trakterna. Så de tog med sig fadern till en bastu, långt in i skogen vid en sjö. Han badade bastu, tog sen och knallade rakt ut i sjön som sig bör efter bastu i bara mässingen och med rullatorn som stöd!

På vägen upp ur vattnet tappade han dock balansen och föll omkull. Men nää, det tycks inte alls ha varit så traumatiskt för honom…



Till hans undsättning rusade genast någon, även den i bara mässingen och jag har förstått att Fadern inte alls tyckte det var plågsamt eller genant att detta var en kvinna med nakna, mjuka bröst som trycktes mot honom!


Sicken gammal spjuver va?


                                          Pussen då    !


PS, min smartphone dog häromdagen, så nu när jag snart reser bort, kan jag troligen varken läsa bloggar eller göra inlägg på ett tag....

inte fota heller, sjukt jobbigt faktiskt när man är van....







ANNONS
Av Li-Lo - 17 juli 2014 09:43


Alltså såna som får mig att skratta inombords eller kanske till och med högt, även om jag är ensam.


Inte särskilt snälla saker kanske, men vad ska jag göra åt det? Innerst inne kanske jag är en liten elak jäkel?


Lastbilar som fastnar under broar. (alltså så länge det inte blir allvarliga personskador)


 

Ingen aning om varför, men jag tycker verkligen det är roligt. Kanske för att det är nån slags obotlig optimism och eller rebellisk tanke i det hela?


”Jajaja, det STÅR ju att det inte ska gå, men jag tror det ska funka i alla fall. Jag gasar helt enkelt på lite extra så ska dom få se. Jag böjer mig inte för överheten jag inte!”


En annan sak är inte heller är så himla snäll?


 Men det är när någon reser sig i god tid på tunnelbanan, ställer sig bestämt med näsan åt det dörrparet som jag säkert vet inte kommer öppnas, eftersom perrongen ligger på andra sidan vid nästa station. Då ler jag elakt i mjugg och skrockar inombords…


Sen är det favoriternas favorit!

Fantasifulla översättningar, ni vet i instruktionsböcker och på förpackningar.

Ju konstigare desto bättre, alltså när det är helt obegripligt blir det askul!

På favoritbutiken Kina Li köpte jag och bästa Lo, varsitt paket av dessa våtservetter.


 


Vad menar dom?

Som en tjock höstkänsla? och hur vet de säkert att de är de våtaste?


Mer spännande blir det när man vänder på den lilla påsen, i den rosa rutan…


 

Varför ska man lägga undan bebisar?

Vad är det man inte kan röra?

Men allra mest undrar man ju över uppmaningen:


Undvik att äta bebisar!


Hur kom de fram till att detta är ett problem man bör uppmärksamma?

Och just i samband med att använda våtservetter?

Är det någon i våtservettsfabriken som olovligen torkat sig om truten med dessa efter att ha mumsat i sig en bebis?

Är det giftigt att äta bebisar? Eller vill de bara helt enkelt påminna oss om att det inte är lämpligt överhuvudtaget?


Jag blir verkligen inte klok på det hela, men blir glad av att äga dessa servetter   


                          Pussen då  !

En riktigt våt en, fast inte som en ovan nämnd servett...







ANNONS
Av Li-Lo - 15 juli 2014 14:13

  



Lyckas jag ge upp.

Fast jag gärna vill ibland.

Även om det är tröstlöst, känns meningslöst och förbannat hopplöst.


Längst inne i mitt emellanåt pansarklädda hjärta vägrar jag att ge upp.

Jag har stängt dörrar, både bildligt och bokstavligen. Bestämt mig för att aldrig, aldrig någonsin bry mig mera. Att bara flyta med och vara iskall.

Funkar det?


Nä.


Ett mammahjärta är och förblir ett mammahjärta.

Varje gång han talar om att ”nu ska jag göra ett seriöst försök” så börjar hoppet spira, framtiden te sig lite ljusare och jag anar ett svagt ljust rosa skimmer där borta i framtiden.


Nu är vi där igen.

Verkligheten i den tuffa världen har hunnit ikapp så mycket att han av rädsla för att bli mer misshandlad än hen redan blivit, rymde med mig till landet i helgen.


 


Det skrämmer honom, att folk blir så råa och elaka av drogerna. Själv är han trots så många år, fortfarande en relativt mjuk kille.


Idag ska han på möte och för första gången på flera år, be om att få bli ”omhändertagen” och på så sätt få nya verktyg för att förändra sitt liv.


Kanske är jag korkad, naiv och godtrogen?

Men va faan, det är ju min unge, min lilla plutt, mitt eget barn.


Det vore väl konstigt om jag inte vill, önskar, drömmer om, längtar efter att han en dag ska kunna leva ett liv utan droger?


                        Pussen då    !


och några fina bilder får ni här...


 


LiLo åker snabba båten med bror Jolly Roger vid rodret..


 


 




Ganska ljuvligt är det att sitta därbak och bli nedstänkt av solglittrigt vatten :)

Av Li-Lo - 10 juli 2014 10:39


Ungen jag har.

Ni vet han som det aldrig skulle bli nåt av.

Han som nyss varit i Amerikat.


Där han förresten inhandlade den mest superäkta märkesväskan nånsin till sin mamma.


 

Den ungen.

Han ska troligen bli tvungen att resa tillbaka, fast till New York den här gången.


Det oroar honom dock lite att han vid detta tillfälle nog blir tvungen att även sköta ljudet vid inspelningen.


Men snälla, sa den goda modern (JAG!):


-      Det kan ju jag göra, så svårt kan det väl inte vara att hålla upp en pinne med en raggsocka på, och såna har jag ju redan, flera stycken till och med!


 

Ganska svalt mottagande fick detta erbjudande… så jag antar att min karriär inom filmvärlden fortsätter att ligga på is, ett tag till i alla fall.



Jag får väl istället fortsätta glädjas åt att badsäsongen äntligen är här.




Jag slipper rasa, då jag aldrig tittar på detta program, att rasa omkring kan ju sluta hur som helst!


 


Och åt jag snart kommer börja min semester.  Ett par dagar av den, kommer jag att bo här, under rosen får jag krypa in och mysa i mitt lilla hus!


 


Njut av livet och                 

                                                  
       Pussen    då !


Av Li-Lo - 7 juli 2014 14:16


Vandrar vi vidare i våra liv.

Det finns saker att se fram emot, somliga långt fram i tiden, andra inom en snar framtid.

Sen finns det sådant som egentligen är ganska snart, men som känns som en evighet tills det infaller!


Semestern!

Den är aldrig så långt borta som när det närmar sig, är det inte väldigt konstigt?

Jag har 11 arbetsdagar kvar till dess. Inte så många, men vådligt lååånga.


Nu har det i och för sig blivit en och annan ledig dag i samband med allt som rört min mammas död.


Men nu är allt avklarat.


I fredags hade vi en minnesstund för Mamma.

Eftersom det i princip inte finns någon som är troende i familjen, framför allt inte mamma eller pappa, så var det helt utan präst, gudsord eller psalmsång.

Det var en ljus, fin, stund. Allvar och glädje, både i det som sades och musiken. Det kändes värdigt och framför allt som något min mamma skulle ha gillat och varit nöjd med.


Det var fint att träffa en del av de som kom dit och som jag inte sett på väldigt länge, fina varma människor som har olika platser i mitt hjärta, men ryms, det gör de   !


I söndags var jag med pappa och mina syskon och tittade på minneslunden där hon ska ligga.

Vilken vacker plats!


 

Vi konstaterade att när löven faller, kommer man nästan att se deras gamla hus tvärsöver sjön Drevviken.


Här är två bilder, tagna kvällen innan hon dog.

 


Det är så sällan vi ”poserar” framför kameran som min syster och jag gör med mamma här.


 

Och kanske man anar att det är en ganska trött mamma som tittar in så fint i kameran här?


Nu tänker jag inte skriva mer om detta, nu fortsätter vi att vandra vi som finns kvar

och som officianten sa

”leva som om vi hade all tid i världen istället för att skynda på med allt och tro att vi alltid har bråttom”.



                                Pussen då   !







Presentation


Är det nåt som gör mig glad, så är det KOMMENTARER!!!
Jag besvarar dem alltid HÄR på plats.

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2014 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ kucke-li-lo med Blogkeen
Följ kucke-li-lo med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se