kucke-li-lo

Alla inlägg under april 2014

Av Li-Lo - 16 april 2014 22:21

nya musikvideos!



Den här gillar jag :), en glad sommarlåt!



För övrigt:


jag har tagit ledigt även på skärtorsdagen och kommer alltså inte jobba förrän 29 april!


Det känns helt ljuvligt skönt att veta att jag har tre dagar att vila, innan jag på söndag morgon far till Rhodos för en veckas ännu mer vila.


Lite tid att ta hand om De Gamle innan resan ska det väl bli och i kväll fick jag lov att äta i mitt kök tillsammans med Moma, vi lagade tillsammans och gott blev det!


Så nu säger jag:


                       Glada Påskapussen då   !



ANNONS
Av Li-Lo - 14 april 2014 20:44

 I fredags morse runt halv fem, då ringde Fadern. Hemtjänstens nattpatrull, hade blivit väldigt oroliga för Modern och ringt en ambulans.

Stora syster åkte efter i en taxi och jag skulle bara slänga i mig lite frukost och klä på mig för att komma efter sen. Kaffet var precis klart när syster ringde igen.

Då hade läkaren sagt att det nog var lämpligt att vi kom så fort vi kunde. Ringde taxi och for iväg, med bultande hjärta i halsgropen, irrade en stund innan jag hittade rätt i Södersjukhusets inre.


Väl på avdelningen.

Denna lilla kvinna


 


som de senaste åren levat med svår hjärtsvikt, har just börjat pigga på sig efter en andra hjärtinfarkt!

Det är tydligen mer eller mindre omöjligt att detta skulle hända!

Men det räcker tydligen med en halv dos äkta finsk SISU för att ha oanade krafter inom sig. Hon var trött av morfinet, men för övrigt: Sitt vanliga jag, ömsom helt klar och klok, nästa sekund lite förvirrad och återigen lite gulligt bitchig som hon brukar vara.

Men ännu är hon kvar på sjukhuset, om hon får komma direkt hem eller om det blir lite konvalescens när hon skrivs ut i morgon vet jag inte ännu.


Vad jag vet är att när jag kom hem i fredags kväll, efter ett besök hos henne och efter det en irriterad snabb träff med sonen, var jag så trött, hungrig, full av känslor och förvirring att jag började storgråta innan jag fått av mig jackan.


Då tänkte jag igen på det där: Ååh, vad jag hade velat ha någon som gav mig en kram, höll om mig och lät mig vara lite ynklig. Men jag fick snällt somna i soffan på egen hand vilket inte dröjde länge alls.


Nästa dag pratade jag med syster och hon säger : "Å jag var så irriterad på J, ville bara vara i fred så jag gick ner i källaren!"


Två sidor av samma korv, eller vad det heter!?


För övrigt har den här damen varit så jävla duktig, inte rökt, promenerat före eller efter jobbet nästan varenda dag.


En morgon hade det varit nattfrost och jag hittade nattgammal is att trampa sönder! Tänk att det är så hääääärligt!


 


I helgen tog jag mina nya fräsiga exklusiva stavar och gick i skogen båda dagarna, helt underbart att traska för sig själv och sortera tankarna lite.


Sen vill jag påpeka att jag inte på något som helst sätt sagt att det är så att jag skulle vara förälskad   ni är alla snabba att dra slutsatser av ett litet inlägg..


                           Pussen då   


fast  jag har ju inte sagt att jag inte är det heller....

ANNONS
Av Li-Lo - 9 april 2014 19:21


Ja, ni fattar väl själva varför jag lägger upp denna film!


OM jag fattat det rätt, kommer det en längre, med fler dansare snart :)


                           Pussen då   !

Av Li-Lo - 8 april 2014 19:40


Men ändå, kanske är det inte ens ändan som är det viktiga?


Alltså jag menar, det finns ju en mitt, ett skinn och ett innehåll också, allt beror ju på hur man upplever det, vad man söker i korven och vem som äter den.


Jag vill alltså ha sagt att det finns olika aspekter på allt här i livet!


Just nu kämpar jag sedan drygt tre veckor med att inte röka.

 


Eller, nää, jag har faktiskt inte tyckt att det varit speciellt svårt den här gången.  Månaderna innan, hade jag bara tyckt att det var mindre ”gott” mest hela tiden.

Jag saknar ovanan emellanåt, men tar mig igenom det utan större problem.


Men!

 

En av orsakerna till att jag ville lägga av, är att jag inte gillar att jag tappat min starka grundkondis, jag haft hela livet. Alltså den negativa påverkan det har på hjärtats funktioner.


Men!

 

Nu i dagarna har varenda tidning haft artiklar om hur farligt det är för hjärtat med dålig sömn.


Jag som alltid, hela livet, trots eländen, sorger och bedrövelser kunnat sova, som ett näpet spädbarn


 


– vaknar nu var och varannan natt, efter ett par timmars sömn, vrider och vänder på mig timme ut och timme in, utan att somna om.

Inte för att jag tänker låta lite förlorad sömn få mig att ge upp mitt rökfria liv,men ändå!


Sen har jag tänkt på en helt annan sak.


Jag har ju levt ganska mycket som enastående, har haft två längre förhållanden och ett och annat kortare.


Jag kan verkligen vara extremt avundsjuk på de som fått chansen att uppleva den djupa och innerliga kärleken, när man ”växer ihop” och verkligen lär känna varandra och delar livet i vått och torrt.


Men!


De senaste dagarna har jag tänkt på en sak, som jag (till skillnad mot den som lever i ett förhållande) har möjlighet till fortfarande, utan att såra någon eller avsluta något värdefullt.


Jag har många gånger fått njuta av att vara nyförälskad, kär och galen, känna mig helt förvirrad, bortkollrad.


 

Flina som en fåne helt utan anledning, se mig själv i spegeln och förvånas över hur mina ögon gnistrar och att mina skrattgropar syns varenda gång jag tittar efter.


Eftersom jag lätt hamnar i det tillståndet, vet jag att det känns precis lika underbart, spännande, jätteläskigt, fantastiskt och oroligt som när jag var en finnig tonårsjänta!




Inte på något sätt vill jag påstå att det ena är bättre än det andra, men roligt är det i alla fall, att fortfarande kunna vara:

                


  Kär, galen och lättantändlig   !





                                         Pussen då   !




Av Li-Lo - 7 april 2014 19:55



Inget är väl egentligen för mycket när det ska firas?


 

Tänk att jag skrev det första lilla inlägget just denna dag, fast 2010 då.



Åååh, jag hade så himla många idéer om hur bra min blogg skulle bli.

Hur kloka, intelligenta, samhällmedvetet kritiska inlägg bara skulle flöda från min skärm till era.


Hade även funderingar på om det kanske skulle bli en fantastisk mat- och chiliblogg, med smaskiga recept och tjusiga bilder från mina odlingar.


 


 

En annan tanke var att VARTENDASTE litet inlägg skulle vara så himla roligt så det fick er läsare att vrida er i skrattkramper, kissa på er lite grann, men dock inte dö av skratt.


 


Nu blev det inte så, det vart en himla röra av alltihop, men allra mest någon slags öppen dagbok.

Det är ingen ordning på allting helt enkelt, ungefär som en ganska adekvat spegling av självaste bloggerskan?


 

Som livet självt rent av?


Likadant med det här att jag ibland bloggar vareviga dag och rätt som det är med låååånga mellanrum. Som människa tror jag det är normalt att vara mer eller mindre social i olika perioder.

Vissa gånger är jag för upptagen av massa annat, andra gånger är jag för ledsen, trött eller frustrerad för att hitta glädjen i att skriva.


Men jag är rätt nöjd, sitter faktiskt då och då och läser mina egna gamla inlägg.



Fast det som är det allra, allra bästa med att blogga, det hade jag verkligen inte den blekaste aning om när jag började.

Att jag skulle få nya vänner!  Vilken underbar biverkning liksom!


En del av er har jag fått krama om i verkligheten, andra bara fått vara glad att ha kontakt med här.

Men en sak är säker, ni är alla hur gulliga som helst, ungefär som den här


 


Gosegrisarna mina!



                                       Pussen då   !






Av Li-Lo - 4 april 2014 19:19


Att det inte blir bloggat alls.

Det finns lite olika skäl till detta.


Ett är att jag har haft mer än vanligt med De Gamle.

Förra fredagen satt jag ett antal timmar på Södersjukhuset med min far.


 


Akutmottagningen.

Det tar tid.

Under den tiden, de timmarna, hann jag åter igen förvånas stort över denna märkliga plats, samt fyllas med stor värme och tacksamhet. Vilka fantastiska människor/änglar det arbetar inom sjukvården!

Fadern blev inlagd över helgen.


På lördagen åkte jag till Modern som förstås både behövde extra sällskap och hjälp. Dessutom passade jag på att göra det som jag har svårt att få lov till när Fadern är närvarande.

Jag tömde, rensade och gjorde ren deras kyl!

Fadern är den som de sista åren skött inköp och matlagning. Han tycker om saker som är märkta med någon av följande lappar.


       


Sitter det en sån lapp på en vara, så kan han köpa den, även om han inte har den blekaste aning om vad det är, hur man använder den eller ens veta om det är något han skulle vilja stoppa i sin mun.


Så i kylen finns det grejer, mycket grejer, många såser framför allt.

Jag slängde saker. Allt med ”bästföre” ett annat år än detta, öppnade såser, sillburkar, kaviartuber, skrumpnande kasslerbitar och lite annat smått, före detta gott åkte i soporna.


Mina storasyskon tycker att jag är modig!

Men är man minsta lillaste gullet i familjen så är man, inte blir pappa arg på mig inte.


På måndagen trodde vi att han skulle få träffa läkaren på dagen,för att få alla besked efter de undersökningar som gjorts och sen åka hem.

Men syster ringde strax innan jag slutade jobbet och sa att han fortfarande väntade så jag åkte till honom. Vi strosade runt, satt i foajén och käkade glass, strosade lite till. När jag stod vid hissen på väg hem ringde det och vi fick veta av min syster att läkaren letade efter Fadern.


Så vi satte oss ned med honom, han förklarade vad det var som inte är bra (det är helt tjockt i halspulsådern på vänstra sidan, vilket orsakar små, små proppar, som i sin tur påverkar händernas funktion, tal, förmågan att svälja och synen)


Plötsligt ska han alltså ta ställning till ifall han vill ta risken med en operation, eller om han vill äta lite mer mediciner och hoppas på att de löser detta.


Jag förstod rätt snart vad han ville och respekterar det fullt ut, liksom alla andra i familjen. Till läkaren sa han ungefär så här:


”Jag är ju inte dummare än tåget och fattar väl att det är så här det är. Jag har levt i nitttvå bast och haft det jävligt kul större delen av tiden. Nu börjar det dags att välja färg på vingarna”


Läkaren lämnade oss, vi pratade lite och bara satt lite tillsammans, Fadern och jag.


Sen ringer han till Modern, säger som det är, att han kommer hem nästa dag utan att bli opererad och sen säger de enkelt till varandra


”Jag älskar dig”


 


Vi tog farväl, jag åkte hem, ganska omtumlad och fylld av känslor.


Nu återstår väl för oss alla att vänja oss vid lite nyordningar och att kämpa för att få De Gamle att ta emot mer hjälp från hemtjänsten (andra änglar) och acceptera denna förändring.


Själv tänker jag på att vi alla förhoppningsvis kan säga att vi har haft

” jävligt kul”

den dagen vi känner att det börjar ta slut samt att vi alla har någon att säga

"Jag älskar dig"

till och någon som vill säga det till oss, och det hoppas jag innerligt att vi inte ska behöva vänta på, det borde vi ha redan idag, helst!


Ha en underbar helg och


                                                 Pussen då   !

Presentation


Är det nåt som gör mig glad, så är det KOMMENTARER!!!
Jag besvarar dem alltid HÄR på plats.

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ kucke-li-lo med Blogkeen
Följ kucke-li-lo med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se