kucke-li-lo

Direktlänk till inlägg 17 december 2013

Två små rara gossar.

Av Li-Lo - 17 december 2013 13:06

  

Det är faktiskt exakt vad jag har.

Men de har då gjort vad de kunnat under åren för att jag som moder ska veta att jag lever och säkerligen spätt på mina bekymmersrynkor, men även sett till att jag fått en och annan vacker skrattrynka.

 

Min yngste var ett stillsamt barn, ingen som klättrade högt, sprang fort eller testade farliga saker.

  Matbordet är inte så högt upp, men en bra plats!


När han fick sin trehjuling, satte han sig på den, trampade ett par varv, satt sedan förvånat och väntade på att den skulle fortsätta rulla av sig själv. Det gjorde den ju inte, så den cykeln fick stå relativt orörd efter detta. Att lära sig simma, cykla tvåhjuling eller delta i bollspel stod inte heller på ”att göra så snart som möjligt listan” för detta barn.


Däremot var han en fena på att försvinna, eftersom han snabbt slukades upp av intressanta saker. Antingen stannade han och studerade dem eller travade iväg om han såg något en bit bort, alltid utan att påkalla min eller någon annans uppmärksamhet.

Han har försvunnit i stan, på Gröna Lund, när vi klev på ett tåg och otaliga gånger hemmavid.


En annan sak som intresserade honom en hel del, var att se om han själv eller delar av honom fick plats. Ryms armen i hålet i en betongsugga? Kan man klämma in skallen mellan skohyllan och väggen på dagis?


När han var lite större fick storebror en bäddsoffa och TV i sitt rum. En dag när jag gick till jobbet, skulle han gå senare än jag.


När jag sen kom hem vid femtiden efter en hel arbetsdag var det första jag hörde hur han med svag röst ropade på mig. Jag var inte förvånad över att han inte kom och mötte mig, men att han fortsatte ropa kändes märkligt.


Jag gick till rummet och där låg han.

Fastklämd med ena benet mellan soffans stålrör och bakstycket på soffan. Där hade han legat sen tidig förmiddag, helt ensam hela dagen. I bara kalsonger och helt oförmögen att komma därifrån.


Vad tror ni den ömma modern gjorde?


Skrattade, skrattade och skrattade!

Jag kunde inte sluta, jag kunde inte heller få loss honom på egen hand. Jag ringde en granne, som fick hjälpa mig bända loss ungen. Han var också den som sa att jag borde lägga barnet i badkaret och ge honom något att dricka. Gossen hade ju fått ligga hela dagen, utan mat eller dryck.

Han hade frusit (kissat ner sig) och därför dragit ner gardinstången, svept in sig i gardinen och bankat med stången på fönster och väggar i lönlösa försök att tillkalla hjälp.

När jag sansat mig något och gossen blivit varm och fått lite i magen, så sammanfattade han den upplevelsen med dessa ord:


– Det värsta var att jag inte nådde fjärrkontrollen, var tvungen att titta på TV-shop hela dagen!


Idag fyller denne lille pilt hela 24 år.




Så vitt jag vet har han slutat utforska världen på just de där sätten.

Numera är han en fantastiskt fin kille, generös, empatisk, klok och som han själv diskret uttryckte det nyligen:


”Sveriges mest begåvade filmare”

(ni vet han som gjorde den här)   

                                               

                    Ett jättestort och varmt Grattis till dej, ungen min   !


         och till er andra


                                        Pussen då   !






                            

 
ANNONS
 
Ama de casa

Ama de casa

17 december 2013 18:21

Hahaha! Vilken ömsint mor du är ;-)

Grattis till grabben - som både fyller år och har dig till mor :-)

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

17 december 2013 21:11

och Grattis till mig, som har en så cool unge!

(jag skrattade faktiskt hela den kvällen, kunde liksom inte sluta)

Kramkram

 
Hanna

Hanna

17 december 2013 18:43

Synd (eller tur för honom) att det inte skedde lite senare för då hade du kanske förgyllt det ögonblicket med ett foto innan du hjälpte honom loss! Min pappa tyckte inte om att jag förgyllde gången när han råkade göra sönder en toalett på ett hotell med fotoo... haha, tur för honom så är den mobilen nu försvunnen och bilderna tillsammans med den!

Kramar

http://tankarofhanna.wordpress.com

Li-Lo

17 december 2013 21:09

haha, det har jag inte tänkt på! Men det hade varit synd om mig, om jag lagt upp den bilden..
Synd att vi inte får se den bilden :(

Kramkram

 
Hörni

Hörni

18 december 2013 19:46

Hahaha, härlig berättelse. :) Stort grattis till honom i efterskott!

http://horni.blogg.se

Li-Lo

18 december 2013 20:52

Jaa, den kan berättas om och om igen, jag skrattar faktiskt fortfarande :)

 
GeddFish

GeddFish

20 december 2013 10:48

Sedär, vad jag hittade! En för mig ny blogg! Och rolig, dessutom!
Grattis till gossebarnet, det vuxna! ♥ /Gerd

http://gerd-geddfish.blogspot.com

Li-Lo

20 december 2013 10:50

Åh!
Så himla trevligt med en ny läsare, så här till jul, nästan som en julklapp :)

Tackar och välkommen åter

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Li-Lo - Fredag 18 okt 10:47


    Undrar hur många gånger jag har hört det under mina nästan 20 år på den här arbetsplatsen? Och troligen alla andra som arbetar i offentlig förvaltning.   Vanligtvis betyder det att personen i fråga anser att jag ska göra precis som den ...

Av Li-Lo - Torsdag 28 mars 16:17

    Nu har det varit rättegång och domen kom häromdagen. Det var min första erfarenhet av rättssystemet. En utmattande, krävande och lång sådan. Alltså, egentligen var det ju bara tre och en halv timme, men den tiden sög musten ur mig, på så må...

Av Li-Lo - Måndag 18 feb 10:37

Jag behöver det, och varje enda liten gnutta av att någon annan kan känna igen sigoch kanske kan leda till att de tar klivet är så mycket värd, så mycket! Allt handlade om att till varje pris stanna kvar i Bubblan.   Den Bubbla vi hade från bö...

Av Li-Lo - Måndag 7 jan 14:01

  Varför kastade du inte ut honom första gången?   Jag inser det är helt obegripligt för många vad som händer i ett förhållande med en man som misshandlar psykiskt och fysiskt. Det är något jag verkligen förstår, för hur skulle man kunna fatta?...

Av Li-Lo - 12 maj 2017 08:22

Små saker händer.     Det börjar ta sig på balkongen, även om de senaste dagarna inte precis inbjudit till långa sittningar. Annat var det förra helgen, då kunde jag sätta mig och avnjuta     en dansk vän. Vi trivs bra ihop, lagom mjuka...

Presentation


Är det nåt som gör mig glad, så är det KOMMENTARER!!!
Jag besvarar dem alltid HÄR på plats.

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5 6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ kucke-li-lo med Blogkeen
Följ kucke-li-lo med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se