Hur man än vänder sig så har man i alla fall framtiden framför sig och det som har varit har bara tagit slut.

Det är väl därför man fotar, skriver och dokumenterar en hel del.

Och när man sen tittar på de där fotona från förr så upptäcker man att det var så himla länge sen det gjorde det, tog slut liksom.

Småbarnsåren med allt slit och släp. Men samtidigt med himla gulliga och fantastiska små individer, med helt skilda personlighet och sinnelag.

Här är ett exempel på det.

 Det var dags för dagisfotografering. Att bestämma över sådant som inte är viktigt slutade jag med rätt tidigt, till exempel vad de skulle ha på sig, så länge det var tillräckligt varmt, någorlunda helt och rent så läte jag dem bestämma det själva rätt tidigt.

Så jag sa: Ta på det ni tycker är allra finast nu då.

Stora gossen valde alltså lite konventionella finkläder, lillplutten en gammal sliten tredje eller fjärdehandströja, men med Ninja Turtles på!

Jag gillar nog den bilden bäst av alla deras dagisbilder. Tror faktiskt att det också är den de ser gladast ut på!

Sen finns det en del slut, jag tycker kunde kosta på sig att komma lite tidigare och sluta vara så himla mycket framtid framför oss.

Vintern och våren till exempel!

Jag vill: Gå utan halkrisk,   se de första gröna bladen        pumpa min cykel, städa min balkong, gå ner till sjön när isen försvunnit, stoppa handen i det iskalla vattenglittret och tänka på att jag snart, snart ska låta dess bruna vatten omslutna min vita kropp!

Lovar att inte gnälla över att det luktar upptinad hundskit , att det är skräpigt och fult, inte ens över att de aldrig sopar bort gruset, bara jag får sitta i värmande sol och få min första fräken.

Tyvärr får jag inte alls lika många fina nuförtiden som när jag var lite yngre.

  Pussen då   !

Samt en Dräglig Sabbat på er alla, nu går jag snart hem och spolar lite!