Typ.

Varje dag när jag trasslat mig förbi skynken av plast och högar av saker, går jag tillbaka ut i hallen och inspekterar vad jobbarkillegubbarna gjort i mitt badrum.

Nu finns det ett golv som bara saknar klinkers samt väggar utan kakel och så förstås ska det dit en toastol, ett handfat och ett badkar. Samt, sist men INTE minst – VATTEN i rören J !

Men sen så…

Å helgen har varit bra?

Joo, tack för min del i alla fall. Väldigt full med olika händelser, aktiviteter eller vad ni vill kalla det.

Fredagen: Tvättstugan!

Jag tycker inte om tvättstugan. Jag tycker inte om att bära tunga saker. Tre kassar tvätt är tungt.

Jag tycker inte om att vara ensam i ett jättestort rum där jag inte ser åt alla håll och vem som helst som har nyckelbricka kan komma in. Jag tycker inte alls om utrymmet mellan tvättstugan och trapporna (hissen var förstås trasig) med en dörren öppen till en vidrig toalett, där det finns sensorer som ska tända lampan – om man är tillräckligt lång! Grrrrr! Jag känner mig diskriminerad!

Det är lättare för en lång att böja sig- än för en kort att töja sig!

   Nåväl, att komma hem med ren tvätt som luktar gott, det tycker jag om.

Lördagen. Jag gick hemifrån vid 10, ville inte vara hemma när make blev hämtad med sina saker för flytten. Det är konstigt, han har hela tiden lyckats ge mig dåligt samvete för att det blivit så här och jag orkade verkligen se hans anklagande blickar. Så jag tog en liten bassängsimtur, bastade, duschade och njöt av att bli ren. Sen var det dags att bli färgad, inpackad, klippt och stylad hos min duktiga frisör!

Visst är hon duktig!

Ett varv hemma, bara för att känna efter hur det kändes, att vara ensam igen efter de här åren. Det kändes bara bra. Det är väl kanske så, att när en relation tar slut, så tar man fram sidor man kämpat med att inte visa? I alla fall upptäckte jag sådana, mindre fina de här sista veckorna, hos både honom och kanske hos mig själv också.

Kvällen tillbringade jag i trevligt, gammalt rostigt sällskap.   !

Söndag: Vaknade utan saknad.

Ganska snart var jag på språng igen. Syster och jag flyttade omkring möbler, då vi trodde att mamma kulle komma hem efter drygt tre veckor på sjukhus. En hel del damm och skräp hann vi också med att få bort.

Ni fick inte mamma komma hem idag, men det känns i alla fall bra att vi har hunnit göra detta.

Fikade (klämde i mig en halv, liten semla)hemma hos syster med hennes tre barn, respektive och sex barnbarn. Härligt!

Raskt förflyttade jag mig sedan till Moma’s Kitchen. Underbart het, stark, värmande kycklingsoppa full av doft och smak. Och till efterrätt en söt liten semla med karibisk fyllning, kolla länken om du vill göra egna!

Mätt och belåten, med matlåda i påsen trillade jag hemåt vid åttatiden.

Det blev en bra helg och jag är glad att separationen nu är avklarad, det har varit långa, sega och ganska jobbiga månader.

Nu är jag ensamboende, men ensam är jag inte, jag har ju familj, vänner och ER!

                                   Pussen då   !