Jag hade en så himla mysig och lite spännande kväll igår.

Hade bestämt med en vän att vi skulle ses.

Jag föreslog att vi skulle köpa strömming i låda vid Slussen och sen ta oss till någon plats nära vattnet. Bra idé tyckte hon.

Jag packade filt, badkläder (såklart!) en kylväska och en kylklamp.  På lunchen köpte jag ett par mellanöl och la på kylning.

Sen började det regna.

Men tro det eller ej.

Regnet försvann och den härliga sensommarvärmen kom tillbaka.

Så vi gjorde som vi planerat, det blev Tantolunden och en plats riktigt nära vattnet på en klippa.

Inlagd strömming, potatismos, dillmajonäs, rödlök och inlagd gurka och en kall Hof, jag kan verkligen lova att det smakade precis lika gott som det låter, fast lite godare.

Så här glad blir man av sånt!

Vi väntade inte alls en timme efter maten, innan vi så elegant det gick svidade om och gled ut här i vattnet för ett ljuvligt aftondopp.

Nu till det LÄSKIGA!

Inte nog med att det pågick Friskis och Svettis aktiviteter i närheten.

När de väl lagt av kom dessutom (förutom de ensamma joggarna som rände där hela tiden) en ENORM hop med personer som rände förbi på stigen bakom…

Fast det var egentligen inte det som oroar mig, även om sånt kan vara obehagligt nog.

Det RIKTIGT RUSKIGA var detta:

Den påpasslige läsaren minns kanske att jag för ett tag sedan satt på en annan klippa i Stockholm?

Då var det en fritidsbåt som stod i brand, den svarta röken stod som ett moln på sommarhimlen. Men ingen kom till skada som tur var.

Sen igår, när vi simmade som bäst, märkte vi att den luftballong vi sett glida ENORMT sakta över Årstabroarna, nu började dala lika sakta ner mot vattnet.

Båtar började samlas i närheten, en helikopter surrade i luften. Folk strömmade ut från husen vid Liljeholmen och det blixtrade från var och vartannat fönster.

Inte vet jag, men föraren(?) lyckades till sist få ner eländet på land, mellan några kontorshus och kajen.

Här kan du läsa mer

Nu är alltså mitt problem:

Vad ska hända nästa gång jag sätter mig vid vatten med en vän för att njuta av livet?

Är det för att jag sitter där det går bra?

Eller är det för att jag är där det händer saker?

Eller kanske min rultiga lilla uppenbarelse inte alls har någon inverkan eller påverkan på någonting överhuvudtaget??

Hur som haver, när ballongen väl landat och liksom skamset försvunnit in mellan husen

såg jag för min inre syn, hur den förmodat skamsne föraren skulle komma ut därifrån.

Jag såg hur han med nedböjt huvud, kikade fram ur hörnet och sen med tunga, motvilliga steg släpade den stora tunga ballongen bakom sig som en våt jättetrasa.

Så fungerar det förstås inte, men medge att det är en ganska gullig bild att visualisera?

Trevlig helg och                 Pussen då   !