Ja, fast igår alltså.

Då fick jag den där svindlande känslan av lycka.

Att tillsammans med ungefär åttatusen andra sjunga ”Just idag är jag stark” på Söderstadion ÄR mäktigt!

Men innan vi gick på fotbollsmatch så käkade vi en liten sallad och drack en liten öl som sig bör.

Tillfällighetshemmabo-sonen och sötaste C var med.

Bror min också förstås!

Det är något magiskt med honom. Jag springer inte på fotboll alltför ofta, men det händer. Flera av dessa gånger har det behövts ett mål för laget (vilket kanske ni redan vet!).

Då går han och gör sig av med ölen vi druckit innan.

Vips! så pytsar Bajen in en balja!

Det hände igår och det hände när vi var på premiärmatchen och jag vet att det hänt minst en gång förut när jag varit med.

Tror ni att jag kanske kan tipsa deras coach? Sälja brorsan för en liten slant, eller hyra ut honom?

Förresten, så här fint är det vi har det har vi det på jobbets uteplats.

Mysigt va?

(Nej, jag jobbar inte i Kriminalvården och är inte inlåst heller)

                         Pussen då       !  

Det är ett av mina favoritcitat från Astrid Lindgren-världen.

Jag har för mig att det är Madicken, som omtalas med dessa ord.

I fredags blinkade det till.

På väg hem skickade jag ett SMS till Moma, frågade om hon inte ville sitta på balkongen lite och passa på att äta när hon ändå var där.

Herre minje vad blev jag när hon kunde och ville komma!

Vi möttes ute, handlade lite sen gjorde hon en prima rumpunch, som vi avnjöt i värmen.

Fast först fick jag plocka in bebisarna så vi fick plats att vara där. Ännu så länge kan jag inte gömma mig helt bakom dem, men jag försökte i alla fall.

Sen gjorde vi maten tillsammans, öppnade en flaska vin och snart kunde vi hugga in på grillad entrecote, sallad med grillad sparris och grillad halloumi.

(neej, vi grillar inte på min balkong, jag har grillpanna)

Efter någon timme ringde Bortbo-sonen och ville bli utfodrad. Tur att både Moma och jag har svårt att laga lite mat, det räckte bra till både honom och kompisen.

Det hör inte till vanligheterna att de sitter kvar och babblar någon timme, så det kändes riktigt kul att de valde det den här gången.

Jag är rätt nöjd med att ibland få såna infall, oplanerat, trevligt och gott, bättre kan det väl knappast bli?

På lördagen pysslade jag om mina plantor lite, två av mina övervintrade plantor är fullkomligt översållade av blommor, blir det frukter av alla blommor kan jag nog sälja lite på torget till sommaren?

Den gambiska bittertomatens blommor är helt enkelt fantastiskt vackra i sin enkelhet, tycker jag.

Nu är det vardag och varmt så man baxnar på jobbets lilla uteplats, den är nedsänkt mellan huskroppar som är klädda med någon slags metall. Som att ligga och sola med en sån där metallskiva under hakan, fast större liksom!

Ett par små timmar kvar att jobba, sen ska jag gå på fotboll – igen!

                             Pussen då    !

Idag blir det lätt oanständigt här och rätt så tramsigt/barnsligt därtill.

Jag kan för bövelen inte vara klok hela tiden?

Först ska jag återberätta vad en vän till mig hade diskuterat igår. Han är född och uppvuxen som muslim, men valde bort religionen tidigt i ungdomen.

De hade suttit på jobbet och hans troende kamrat hade försökt få honom att återgå till sin tro.

Ett argument han använde sig av var det att när man kommer till himmelen kommer man att mötas av sju oskulder. Då svarade min vän:

 ”Ojoj, det skulle jag aldrig orka med, men om det istället skulle vara sju erfarna kvinnor som tog hand om mig skulle jag sticka i väg och köpa en bönematta omedelbart!”

Han är en synnerligen frispråkig herre och jag har många, långa roliga samtal med honom om allt mellan himmel och jord. Tyvärr ses vi väldigt sällan, men telefonsamtalen kan vara i timmar!

I går kunde man läsa om en modell i någon tidning. Hon har blivit omåttligt populär trots att eller kanske just för att hon icke är trådsmal. Man faktiskt ana att människan har lite böjfläsk i midjan!!

Nu har hon fått väldigt många gillare på Facebook.

Skeptiskt som jag är, misstänker jag att en del personer med svenskt ursprung, kanske, eventuellt gillar henne för efternamnet?

Människan heter ju för bövelen Runk i efternamn.

Jag läste i en annan tidning (en seriös artikel om ett allvarligt ämne i och för sig) att det kan vara svårt i Sydafrika att få jobb om man inte är omskuren.

Anställningsintervjuerna måste verkligen se helt annorlunda ut.

Kunde inte hjälpa att min barnsligt snuskiga fantasi drog iväg och jag funderade ett ögonblick på att sadla om, ge mig in i rekryteringsbranschen och flytta.

Hoppas ni får en riktigt barnslig, rolig och tramsig helg!

              Pussen då   !

Jag kan verkligen ha svårt att göra det.

Det är väldigt lätt hänt att det inte fungerar.

Viljan och intentionerna finns.

Men rätt som det är glappar det och rinner i alla fall.

Plånboken öppnar sig och pengarna flödar ut.

Jag hittar något jag helt enkelt inser att jag har tänkt mig att köpa hela tiden.

Jag har ju bara inte sett det eller vetat att det fanns innan!

Hade ju bestämt att inte köpa ett endaste litet klädesplagg den här månaden!

Men först kom kollegan och talade om att de sett ett LiLo-plagg på HM.

Jag gick dit på lunchen, hittade direkt vilket hon menade. Gröna och blå färger, inslag av lime! En precis lagom lång tunika/klänning som bara hängde och väntade på mig.

Oops, där höll jag inte tätt!

Sen har jag varit duktig i flera veckor, faktiskt! Ända tills samma kollega (förbaskade människa att veta precis vad jag gillar) och frågade ifall jag sett den limegröna tunikan på Indiska.

(man kan inte sno bilder från Indiskas hemsida, men länka kan man väl få?)

Glatt skuttade jag dit på lunchen igår, och Vips! så ägde jag det underbara plagget och upptäckte ett nytt hål i börsen.

Nyss ringde Tillfällighetshemmabo-sonen, han ska på ett möte i stan och undrade lite rart om inte vi skulle kunna äta sushi sen.

Där blev det ytterligare en rännil…

Men sushi är i alla fall inte kläder eller hur?

                                 Pussen då   !

P.S

Två mycket märkliga samtal idag!

1: Bräkande får, inget annat.

2: En man som bestämt hävdade att han blivit terroriserad och mördad av polisen minst sex gånger denna vecka redan!

Jag kunde inte låta bli att säga att det var en ny upplevelse att tala med en död person och att jag tyckte han verkade vara vid relativt god vigör trots detta....

Inte helt korrekt, men jag bedömde att han troligen inte skulle kontakta chefen och klaga

Inte bloggas det mycket här inte.

Det KAN ha med att göra att Tillfällighetshemmasonen rätt ofta är den som sitter vid datorn?

Eller att jag hellre sitter på balkongen och väntar på sommaren?

Väntar och väntar förresten. Vissa stunder har det ju varit stekhett därute redan.

Sen har jag flängt runt lite också. Sett till att cykelängeln kollat över min cykel. Nu rullar den igen, pumpad, smord och tillrättat bakhjul.

Inte ett öre fick jag betala. ”Du är ju stamkund!”

Har också varit ”på landet”, det är ju så jag säger, även om det faktiskt råkar vara Bror och Svägerska som äger stället.

För att göra Bror glad köpte vi en ny flagga till honom i julklapp. Den var det dags att sätta upp nu.

Vackert tycker jag!

För övrigt gjorde vi just ingenting. Joo, Bror, han far som ett torrt skinn, rensar, håller på med ved och gud vet vad. Han behöver såna här

Jag undviker dem.

Det är skönt att vara hund, när man får ligga i gräset med sin lilla ”Gosa” och njuta av sol på magen.

En sväng till Nynäshamn, för att byta lite plantor hanns med (vilken sorts får ni lista ut själva).

Idag jobbar jag sent, tog fram ett paket torskrygg och har gett gossen i uppdrag att laga middag. Ska bli spännande att se vad han får till. Han är mycket duktig i köket så jag är inte det minsta orolig.

Allt fungerar prima med oss, honom och hans åtaganden. Jag är kanske inte helt avslappnad hela tiden, men faktiskt för det mesta. Det känns sköööööönt!

                              Pussen då   !

som jag har att blogga om just nu.

Har ätit lite.

Hos Moma i fredags.

Där fick jag lax med en len god quinoasallad och två goda såser. Samt förstås en trevlig stund med trivsamt pladder.

Hemma åt jag detta

men jag ska inte göra grillspett utan pinnar och grill på nötkött något mer, det var segt och inte alls lika gott som när jag gjort det på lamm.

Igår tog jag mig tid hade jag äntligen tid att morronpromenera.  Som jag sagt förr är jag inte så snabb, mina små ben tar små kliv och jag gillar att se mig omkring. Jag blir omgådd av de flesta. När jag valde att göra den här bilden

svart/vit kändes den plötsligt väldigt 60-talig, hans lilla kostym och portfölj.

Det är ett mode jag inte tycker är så snyggt, de här lite för små kavajerna som många män har numera…

Plantorna växer därhemma, de vill ha större krukor tror jag, men får allt vänta några veckor till då de ska flytta ut. Igår träffade jag en tjej vid Plattan och bytte bort en chiliplanta mot en liten Goijibärs dito. Jag får väl vara glad så länge polisen inte tar mig, sist var det malariatabletter som bytte ägare på samma plats!

Hembo-sonen har varit krasslig, men nu är han på plats på sin ”arbetsmarknadsåtgärd” igen. Jag må vara lite bakom, men hur man ska bli motiverad till att jobba när det inbringar mindre stålar än socialbidraget är halvknepigt att riktigt fatta.

Idag är det onsdag och  arbetsveckan är strax avklarad, då jag har tagit mig en liten semesterdag på fredag.

Då ska jag baske mig se till att min älskade cykel blir trampabel igen, så det så!

Gick lite i morse också. Kan man bli annat än på bra humör?

                             Pussen då    !

den vägrar att publicera.

Men bara för att, så testar jag igen.

Idag tittade min kollega på något vackert i Kungsan, då fick hon med någor blommor på fotot också!

Uppdatering: Plötsligt gick det hur bra som helst och jag inser nu att det visst fungerar att vara oförskämd för att få sin vilja fram, till och med i en bloggjävel!

Pussen då   !

Blir jag kräkfärdig.

Det blir fanimej för mycket.

Jag gillar det aldrig, men ibland står det mig upp i halsen mer än annars.

Det här att leva i ett konsumtionssamhälle.

Igår slank jag in på butiken vid Liljeholmen för att köpa lite gula habanero.

Nej, fel, det är inte en butik.

Det är ett jävla köp-palats. Inredningen är elegant. Det säljs köttbitar från när och fjärran till priser som får mig att baxna.

Jag passerade avdelningen för hudvårdsprodukter. Men snälla!

FEMTON olika sorters produkter för att smörja in läpparna med.

Jag orkar inte!

Alla dessa skapade behov som vi bara gapar och sväljer.

Varför gör vi så?

En känsla av att vara utvald, speciell, kan det vara en orsak? Att köpa en köttbit från Nebraska (till ett kilopris som fick mig att rodna), ger det en känsla av att vara lite, lite bättre än de som nöjer sig eller bara har råd med en falukorvssnutt?

Ger det liksom tillfredsställelse att veta tro att jag, jag kan minsann känna skillnad på skit och pannkaka?

Vad är det som gör att så många hela tiden strävar efter exklusivitet? Borde det i så fall inte ge mer tillfredsställelse att använda sina pengar och eller sin tid till att göra världen till en bättre plats?

De här frågorna har jag inget svar på, men jag vet att jag känner mig stolt och glad, när jag kan laga en god middag av billiga råvaror.

Lyckas jag någon enstaka gång stort eller smått påverka en annan människa genom ord eller handling i en positiv riktning känner jag att det finns mening med mitt liv.

Sväljer jag min ”stolthet” eller rädsla och tar ett kliv som känns svårt eller obekvämt känner jag mig nöjd.

När jag här om dagen pratade med Make, och talade om att jag fortfarande gärna hjälper honom med pengar till hans dotter. Med allt som varit mellan oss, kändes det inte helt bekvämt, men jag tycker ju fortfarande att det är viktigt att hon har möjlighet att gå i skola. Därför svalde jag obehaget och osämjan.

Eller idag när en hög tjänsteman ringde och sa: ”Jag ligger på sjukhus, men mår bättre så du kan koppla mina samtal till mitt mobilnummer” Då svarade jag att visst kan jag göra det, men är det inte bättre att vila när du är på sjukhus och låta bli att ta samtal överhuvudtaget och bara låta anknytningen vara stängd?

”Du är nog klokare än jag, det är förstås bättre att göra så”

Det kändes bra.

Sen kan jag inte låta bli att länka till två väldigt bra saker jag hittat via Facebook idag.

Lite Frågor till Erik Almqvist  och lite kloka ord från Henning Mankell

                                          Pussen då   !