de är fanimej snabba de små rackarna.

Innan man hunnit säga flasklock, varför man nu skulle komma på att använda ett sånt ord, vad fasen är det? Flaskor har väl ändå kork och inte lock? Även om de nu hade lock, hur ofta skulle man ha anledning att tala om dem?

Nåväl, försvinner gör de i alla fall.

Jag tillbringade lördagen med shopping.

Det är inte min favoritgren och den här gången var det inte ens till mig själv! Exmaken ska snart åka till hemlandet. Han har ju en dotter där och självklart vill hon ha kläder från Europa. Jag har fått en kasse jättefina kläder av en snäll bekant, men det skulle även köpas lite underkläder och kanske tyckte han det var lite genant, så jag följde med som smakråd och hjälp.

Jag var inte helt säker på att vi skulle hålla sams hela tiden, men det gick faktiskt bra. Kanske för att vi valde stans bästa shoppingställe. Jaa alltså om man inte gillar att trängas så är det faktiskt här

Därifrån åkte jag till Fadern.

94 är många år att ha levat, det har hänt mycket och att han inte håller reda på allt det är väl inte så konstigt, men kan vara rätt jobbigt ibland.

Vi handlade tillsammans och som vanligt stannar han framför olika livsmedel och frågar: Det här? Vad är det för någonting och vad har man det till? Det kan vara allt från crème fraiche till zucchini

och jag kör med mina standardsvar: Det är mat, man äter den, men jag tror inte du tycker om det/kan tugga det/det är väldigt omständigt att laga till. Samtidigt tycker jag det är lite härligt att han är nyfiken, men det är inte helt lätt att förklara och jag har inte alltid tålamod heller…

Lagade lite mat och torkade av lite här och där som vanligt. Han gillar när jag gör en liten fruktsallad, speciellt som jag alltid häller på en liten skvätt alkohol för att få den lite mysigare i smaken!

Då äter han den med sin dagliga skål glass, jag tror inte jag kan minnas en dag då han inte ätit glass!

En stilla hemmakväll på den dagen var inte helt fel.

Igår tränade jag vid lunch, det känns faktiskt ganska härligt att jag vågar ta i lite nu. Alltså att det märks att jag har hållit på ett par månader. Det är fortfarande inte vad jag vill kalla roligt, men jag står ut!

På eftermiddagen hälsade jag på en vän några timmar. Hembakad semla!!!!

Å sen, när jag åkte hem! Då såg jag en räv som raskade över isen, isen som var på vägen visserligen, men åh så glad jag blev, tror inte jag sett en räv på 20 år!

Och sen såg jag något jag tamejtusan aldrig sett förr.

Den här sortens hund, alltså den som mina älskade söner påstår att jag påminner om.

Den skuttade, hoppade ystert säkert 30-40 centimeter upp i luften!

Egentligen är det kanske en konstig sak att bli jätte upprymd över, men jaa, det blev jag J

Nu är det jobba på som vanligt. De snälla, de glada, de dryyga, de knepiga har fått vila under helgen, eller är det jag som fått vila från dem? Troligen är det så, det finns ju dygnetrunt öppna växlar de kan roa sig med när inte vi är här.

                      Pussen då   !