Att jag faktiskt slutförde projektet.

Trotsat min fix-lexi och gjort om ett par gamla härligt hållbara kökspallar från början till slut.

Mina pallar, som jag haft så länge, länge. Den ena tror jag faktiskt jag köpte när jag var ute och sprang som postiljon på Söder och släpade med mig tillbaka från min tur. Den andra har jag ingen aning om ifall jag köpt eller ärvt.

De är stadiga, stabila och kändes helt fel att göra sig av med.

Så jag bestämde mig för att helt enkelt ge dem en ny look.

På vägen har jag lärt mig, att även om man tror att det inte sprider sig, så gör det visst så, när man spraymålar inomhus. Det sprider sig långt, mycket mycket längre än man föreställer sig.

Men som tur var, verkar det inte fästa direkt på varken golv eller spis, och har gått att torka bort.

För övrigt känner jag bara hur glad jag är över att få in mer färg i mitt vardagsrum. Det känns så mycket mer JAG när det är varma (joo, grönt kan visst kännas som en varm färg) och många färger runt mig.

Vitt och fräscht är verkligen ingenting för mig. Varmt, mycket färg och ombonat ska det vara. När soffan kommer om någon vecka, hoppas jag att jag är klar med de andra delarna av allt pysslande.

Jag fick lite panik, när jag inte kunde lista ut, hur man skulle fästa luckorna på de nya hyllorna, men jag har väl ändå världens bästa vänner.

Fina C kom till undsättning och såg till luckorna kom på plats i hyllan och sen kröp vi tillsammans runt och la balkonggolv.

Som belöning fick jäntan pilsner och pizza på ett av de lokala haken, ett jag inte besökt på säkert 10 år och nu när jag gick dit igen, undrar jag varför. Supergod pizza, mysigt och jättetrevlig man som driver stället!

Min balkong!

Jag kan inte fatta att jag fick leva utan den, hela förra sommaren. Måtte detta aldrig hända mig igen.

Nu har jag ett så vackert golv på den och snart, snart kommer möblerna samt lite mer blommor och blader att ta plats därute och förstås självaste LiLo och förhoppningsvis många goda vänner.

I min förort blommar körsbärsträden, så jag tänker inte ranta till Kungsan för att titta på deras blommor, jag är lokalpatriot och nöjer mig med de vi har hemmavid!

Vill man se nåt annat grant, kan man ju titta på mitt nya, rödare än rödast hår...

Pussen då     !