kucke-li-lo

Direktlänk till inlägg 15 april 2015

När man

Av Li-Lo - 15 april 2015 11:15


plötsligt inser vissa saker, kan man bli rätt förvirrad.

Just nu är det lite så för mig.


På något vis, inser jag nu, har jag nog alltid känt ett slags utanförskap. För det mesta ett positivt sådant, alltså jag har tyckt att min familj var lite speciell, fast på ett bra sätt.

Eller snarare känt att mina värderingar, mitt vardagsliv, min uppfostran, inte alltid varit helt lik de som funnits i min närhet.


Även om jag vuxit upp i en kärnfamilj.

Så har det funnits personer i och utanför kärnan, som alltid gjort att jag känt att vår kärnfamilj varit, jaa, lite udda.


Lite ovanlig.


De flesta andra hade inte pappor som vuxit upp på cirkus och varit förälskade i en kinesisk flicka i tolvårsåldern.

Deras pappor hade inte klappat lejon, uppträtt som clowner när de var tre år eller rest runt i norra Europa sen barnsben.

Även om min farmor inte längre fanns, visste jag att hennes ursprung var italienskt, något jag tror präglat hennes sätt att uppfostra pappa.


Alltså, min pappa är Stockholmare, det var ju där han bodde på vintrarna.

Min mamma var Söderböna, men hennes mamma kom från Finland. Hon hade nog värderingar och tankar om uppfostran, som inte alltid stämde med de gängse i Sverige, har jag förstått.


De andra kärnfamiljerna runt mig, de hade inte två stora syskon som var pappans.

Ett som han själv tagit hand om, även under de åren när kriget rasade i Europa och han fick bo på Gotland för att ligga i beredskap, så att inte den lede ryssen skulle anfalla.

Eller en syster, som var gift och hade en jänta, som jag var moster åt från två års ålder.


Det såg helt enkelt inte ut så då.


Andra hade också föräldrar med små företag.

Men de bodde inte i samma hus som firman och hade inte personal från Holland, Tjeckoslovakien, Finland, USA, Sverige med mera som fanns där i källaren när man kom hem från skolan. Personer med andra tankesätt, andra värderingar och mycket värme att ge en liten unge. De var som extra morbröder och mostrar kan man kanske säga. 



Vi hade allt det där. Det och mycket som jag upplevde att andra inte hade.

Andras pappor sydde oftast inte tält som monterades på en släpvagn, för att hela familjen skulle släpas runt i Europa på campingsemester. Eller hade en morbror som gick och lade sig hos sin björn, för att slippa frugans vrede när han tagit ett glas för mycket.

Förresten hade inte andra mammor från arbetarklassbakgrund som talade engelska, franska och tyska heller. Och som redan på 50-talet stenhårt alltid höll på barnens rätt och vägrade i alla lägen att använda våld mot barn.


Kanske hade andra mycket annat som vi saknade, men det märkte jag inte då och har inte märkt nu heller.


Vad jag egentligen ville få sagt, är att detta, denna uppväxt säkert har påverkat mig, så att jag sällan haft svårt att trivas med personer av olika ursprung, med olika sätt att leva och tänka.


Det är något, jag är synnerligen tacksam för.


Dessutom, var vi ju faktiskt helt otroligt vackra!


 


 ...redan 1972 när fadern fyllde 50 år!



                      Pussen då   !


En extra   till Ama både för att hon varit krasslig och för att hon tjatat, tjatat och tjatat till den milda grad på mig... Du ser, det lönar sig!




 
ANNONS
 
Ama de casa

Ama de casa

15 april 2015 16:03

Åh! Tack fina du - det värmde ända in i hjärteroten!

Stor PUSS tillbaka! :-)

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

15 april 2015 16:15

Härligt :)

Krammedpuss

 
Ama de casa

Ama de casa

15 april 2015 16:04

sv: Nu var det i och för sig inte själva ön som hette Hilo, utan Hilo är en stad på ön Hawaii. Men det är ju inte så illa det heller :-)

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

15 april 2015 16:14

Inte alls illa, måste vara en trevlig stad :)

Kramkram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Li-Lo - 18 oktober 2017 12:27

Den här kampanjen ”me too” Joo, jag har också blivit tafsad på, fått kommentarer och haft ytterst motvilligt sex.   Om det är så att jag blivit våldtagen, kan jag idag inte svara på, då jag inte känner mig helt säker på ”okej ...

Av Li-Lo - 12 maj 2017 08:22

Små saker händer.     Det börjar ta sig på balkongen, även om de senaste dagarna inte precis inbjudit till långa sittningar. Annat var det förra helgen, då kunde jag sätta mig och avnjuta     en dansk vän. Vi trivs bra ihop, lagom mjuka...

Av Li-Lo - 25 april 2017 10:23

Jo, jag har bloggen kvar. Det finns i alla fall en person som undrar och vill veta hur jag har det. Hej Ama!   Det har varit tungt, jättetungt. I början av mars blev min systerdotter, tillika bästa vän, reskompis, dansvän och så mycket annat my...

Av Li-Lo - 21 februari 2017 15:23

  Kan vara helt fantastiska ibland. Idag börjar jag med att hylla en av dem jag känner mig synnerligen ödmjuk inför. En av mina underbara systerdöttrar.   (hon är lite äldre idag än för dryga 30 år sedan, men minst lika söt)   Häromdagen...

Av Li-Lo - 13 februari 2017 12:46

av födelsedagsmånaden!! Redan?   Man fattar inte att den nästan närmar sig slutet, men jag har firat lite då och då.   Hade ett trevligt litet kalas hemma för 10 personer, man kan väl säga att det förutom en och annan trevlig butelj även fick...

Presentation


Är det nåt som gör mig glad, så är det KOMMENTARER!!!
Jag besvarar dem alltid HÄR på plats.

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ kucke-li-lo med Blogkeen
Följ kucke-li-lo med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se