och gör det inte det, så får man väl klara sig ändå bäst man kan.

Men en del saker tycks faktiskt bli lite bättre, lösa sig, ge med sig eller liksom försvinna.

Försvunnit har äntligen de sista spåren av fasad- och takjobbarkillegubbarna.

Äntligen, så kan jag öppna alla fönster, jag kan se ut, åt alla håll, jag kan ha min balkondörr öppen utan att riskera att någon synnerligen ovälkommen katt eller annan varelse rantar runt i mitt hem.

Här gäller verkligen, man vet inte vad man har förrän man saknar det, Fy Fabian vad jobbigt detta har varit.

Frisk luft är verkligen underbart!

Något som inte kanske precis blivit bättre är det här ontet jag dras med. Men igår var jag i alla fall och röntgade mina höfter och gjorde ultraljud. Det sistnämnda visade att jag har ett inflammerat muskelfäste vid sittbenet på vänster sida och en inflammerad slemsäck i höften på höger. Det är faktiskt med andra ord inte så konstigt att jag vaggar omkring som en liten anka!

Så nu får vi se om min härliga husläkare har något smart att ordinera för att få bort eländet. Själv föreslog jag ett rumpimplantat, för att få något mjukt och skönt att sitta på om det inte ger sig.

  Lite så??

Min tanke är att de är experter på detta i Brasilien, så en remiss dit, ta med honom som konsluterande läkare och framför allt som frambärare av drinkar de tre-fyra veckor jag förmodar att jag blir tvungen att ligga på mage i en solsäng innan jag åker hem!

  Kanske här?

Stor-sonen har varit utan illegala substanser i snart fyra månader och känns lovande stabil, så jag och alla andra håller tummarna (och ibland andan) för att det ska fortsätta så. Det är härligt att träffa honom nuförtiden, glad, trevlig, snäll och full av framtidstro.

Bortbo-sonen har haft det lite tufft, men kämpar på. Tyvärr fungerade inte samarbetet med tjejen han filmade åt längre och ännu mer tyvärr när han sagt upp sig för att göra det på heltid. Nu stämplar han och har lite vikariat, men jag tror han hittar ett nytt jobb snart.

Att vintern inte försvunnit, men däremot låtit bli att visa sitt vita kalla nylle, det är jag verkligen hjärtinnerligt glad för. Vill faktiskt inte tänka på hur det kommer bli i halkan med de här jädrans problemen…

Just idag, har ju även arbetsveckan så gott som försvunnit, vilket inte heller stör mig nämnvärt.

                           Pussen då    samt en härlig helg!

 

Eeva

14 november 2014 12:07

Härligt att stora sonen mår gott, den lille har precis börjat trampa på livets förunderliga stigar, han hittar nog sin egen stig, snart. Håller tummarna så höfterna blir bra snart, kram!

Li-Lo

14 november 2014 12:34

Jaa, det är så härligt att se honom vara sig själv, glad, barnslig och snäll :)
Så klart det löser sig för lillen och mamman oxå!

Kramkram

 

Ama de casa

15 november 2014 09:01

Vad skönt att höra om storsonen! Skönt också att du är befriad från ditt fängelse. :-)

Håller också tummarna att du kan få den hjälp du behöver nu - och allra helst med din variant av behandling. Kanske inte för att förstora rumpan, men jag är övertygad att dom är bra på höfter i Brasilien med :-)
Kram

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

15 november 2014 21:16

Jaa, så känns det Ama, att komma ut ur fängelse och jag som inte ens gjort nåt :(

Kanske en universalmedicin mot det mesta, ett par veckor i solen?

Kramkram

 

Hanna

15 november 2014 16:17

Hoppas att det löser sig med ändproblemen snart! Det låter verkligen inte kul!
Skönt att stor-sonen verkar ha det så bra och det löser sig säkert för bortabo-sonen också :):)

Kramar

http://tankarofhanna.wordpress.com

Li-Lo

15 november 2014 21:15

Jaa nu får det ta en ände, utan förskräckelse, hoppas jag :)

Kramkram

 

Moma

24 november 2014 16:44

Puss på're min lilla anka!

http://www.momaskitchen.se

Li-Lo

24 november 2014 17:35

Puss tebaks, från en som knappt vankar alls längre!

 

Ama de casa

5 december 2014 09:04

sv: Grattis till dig som knep guldet! ;-)

Puss och trevlig helg till dig med!

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

5 december 2014 12:30

Tackar, alltid roligt att få vara med, men ännu roligare att få vinna!

Puss

 

Ama de casa

13 december 2014 08:53

Ha en underbar Lucia finaste du :-)

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

13 december 2014 11:21

Så fort jag fått av mig pyjamasen bär det iväg till Fadern för en liten lussefika!

Ha det gott Lussebullekram på dej :)

 

Ama de casa

24 december 2014 08:52

God Jul finaste du!
Puss och kram

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

24 december 2014 10:02

God Jul finaste Aman i hela världen!

Kram och Puss

 

Ama de casa

31 december 2014 09:15

Ha nu ett riktigt Gott Nytt År!

Kram

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

31 december 2014 12:43

Allkäraste Ama, jag önskar dej

Detsamma

 

Hanna

2 januari 2015 00:05

Ingen fara att du inte bloggat så mycket på senaste, men blir alltid lika glad när du har skrivit något :)!
Hoppas ditt nyår var bra och gott nytt år!
Kramar

http://pussythoughts.wordpress.com

Li-Lo

2 januari 2015 10:35

Tack det samma, fina tjej !!!

Kramkram

 

Ama de casa

8 januari 2015 18:01

sv: Jodå, jag fick tvättat idag och hann med en del annat också i det fina vädret :-)

Kram på dig!

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

8 januari 2015 18:41

Härligt, jaa, själv är jag tillbaka i ekorrhjulet och sliter för brödfödan, så jag får tvätta på kvällarna jag ;)

Kramkram

 

Ama de casa

14 januari 2015 16:18

Två månader??!?!!

Saknar dina inlägg!

Kram

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

15 januari 2015 08:19

Jaa, jag fattar det inte själv...Helt galet, men härligt att vara saknad :)

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Undrar hur många gånger jag har hört det under mina nästan 20 år på den här arbetsplatsen? Och troligen alla andra som arbetar i offentlig förvaltning.   Vanligtvis betyder det att personen i fråga anser att jag ska göra precis som den ...

    Nu har det varit rättegång och domen kom häromdagen. Det var min första erfarenhet av rättssystemet. En utmattande, krävande och lång sådan. Alltså, egentligen var det ju bara tre och en halv timme, men den tiden sög musten ur mig, på så må...

Jag behöver det, och varje enda liten gnutta av att någon annan kan känna igen sigoch kanske kan leda till att de tar klivet är så mycket värd, så mycket! Allt handlade om att till varje pris stanna kvar i Bubblan.   Den Bubbla vi hade från bö...

  Varför kastade du inte ut honom första gången?   Jag inser det är helt obegripligt för många vad som händer i ett förhållande med en man som misshandlar psykiskt och fysiskt. Det är något jag verkligen förstår, för hur skulle man kunna fatta?...

Små saker händer.     Det börjar ta sig på balkongen, även om de senaste dagarna inte precis inbjudit till långa sittningar. Annat var det förra helgen, då kunde jag sätta mig och avnjuta     en dansk vän. Vi trivs bra ihop, lagom mjuka...