Skratta åt elände.

Men när det blir bara för mycket så är det svårt att låta bli.

De här människorna som ringer hit, till mitt jobb…

Framför allt tänker jag på en man. I ungefär ett år har han hållit på att ringa till oss. Vissa dagar kan vi ha honom tio-femton gånger var, vi cirka tio telefonister.

Han är väldigt, väldigt lite psykiskt okej.

I hans värld skulle jag inte vilja vara. Men ändå blir det roligt till slut, när han aldrig ger sig, utan ringer och skriker om samma saker. Joo, han SKRIKER, framför allt när han har eldat upp sig efter ett par samtal.

I början var vi snälla och tålmodiga och försökte göra honom till lags, genom att försöka förstå och faktiskt leta efter någon att koppla honom till.

Men nu använder vi oss av olika metoder, kopplar bort direkt, lyssnar en stund och kopplar bort eller som idag: Jag hörde hur hes han började bli och lät honom vråla på tills han tröttnade och hoppades att han skulle tappa rösten så småningom.

Nu blir ni kanske upprörda och undrar hur vi kan behandla en person på detta vis?

Jag har ”roat mig” med att skriva ned då och då vad det är han säger/skriker, så kanske ni förstår.

Han är alltså övertygad om att ett bostadsföretag och ordningsmakten är i maskopi och så här uppfattar han dem:

”De stjäl och manipulerar, sedan 1978. De plågar, pinar, skadar, misshandlar och förstör. 20 000 namn, runt, runt i terrorförföljelse.

 Det är anmält!

Polischefer stjäl LP-skivor i lägenheter, för planering. Vad är LP? De plockar ner gatuskyltar när de planerar ett mord. Det vibrerar i golven och det är strålning.

 Det är dubbeltortyr och djävulsförföljelse. Orgier i stölder, de stal själen igår.

Det är laser, gift, knark och sprutor i hans kropp, poliser och psykfolk. Man skjuter barn med maskingevär i huvudet och utplånar hela familjer.

Säger du något ska vi döda dig!

Jag ska göra en totalanmälan. Fi-sidan har 500 egna poliser och grupper i förföljelse.

 Nu dog du, nu stal vi det.

Alla har fått betalt. De asflabbar….”

Det är självklart så himla tragiskt, att någon ska behöva leva med detta i sin skalle, men samtidigt är det intressant, hur mycket nya ord han kan hitta på, hur många gånger han kan ringa på en dag, hur många fler han kan känna sig förföljd av.

Det kan inte heller vara roligt att vara hans granne, för jag överdriver inte när jag säger att han SKRIKER!

Ibland undrar jag om han är den som har orsakat min begynnande tinnitus?

De dagar han har ringt tio gånger och jag sedan får prata med kvinnan som påstår sig vara OPEC-ägare till Afrika, alternativt prinsessa av Hollande eller kanske statsöverhuvud i USA eller den kvinnan som vill söka asyl i Sverige på grund av att hon är en ängel, ja då känns de i princip lika normala som du eller jag!

                         Pussen då   !

 

Ama de casa

11 juni 2014 17:49

Jösses vilken galning... Han omgivning (om han har nån) borde se till att han får hjälp på nåt vis, kan man tycka.

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

11 juni 2014 19:42

Jaa, det är ju det man inte förstår, han bor ju i lägenhet i en liten stad. Grannarna borde reagera, om inte annat för sin egen skull

Kramkram

 

Hanna

12 juni 2014 13:20

Jo, visst verkar det tragiskt att han skall behöva leva med det i sitt huvud, men mest reagerar jag på hur han kan få leva i en lägenhet? Han borde ju få hjälp. När jag jobbade på hotell så hade vi en snubbe med något fel i huvudet som kom in ungefär en gång i veckan och pratade en timme om flygbolag eller något annat ointressant där det var svårt att följa med i konversationen. När vi hade barnejulebord så kissade han på sig innan tomten kom, mitt i restaurangen full av barnfamiljer. Så visst, det är sorgligt, men samtidigt går det inte att bara tycka synd om honom eftersom han är så jobbig och faktiskt borde få hjälp istället för att komma och tjata på oss.

Kramar

http://tankarofhanna.wordpress.com

Li-Lo

12 juni 2014 13:25

Jag fattar inte heller att han inte får hjälp.
Han är ju dessutom inte alls den enda återkommande "stollen" vi har, men den mest skrikande...
Svåra frågor och mycket tragiska öden finns det

Kramkram

 

Moma

14 juni 2014 23:57

Det är ledsamt och tragiskt men det är inte all sjukdom, vare sig psykisk eller fysisk som går att bota och det är ju inget som säger att mannen i fråga inte får vård/ blivit erbjuden vård eller att han skulle må bättre/bli friskare på institution.

http://www.momaskitchen.se

Li-Lo

15 juni 2014 10:35

Nej, det är klart att det kan vara så...
Men telefonister har också en hälsa att tänka på, både mental och kroppslig, han sliter på oss de värsta dagarna!

Hälsar Frk. Tinnitus

 

Moma

17 juni 2014 07:08

Haha, nä, jag förstår vad du menar, det finns en och annan som sliter på oss här också!

http://www.momaskitchen.se

Li-Lo

17 juni 2014 08:26

:)

 

Ama de casa

20 juni 2014 09:55

Trots det som hänt nyligen så hoppas jag att du får en Glad midsommar!
Puss och kram :-)

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

21 juni 2014 19:13

Finaste Ama, vi firar och har det riktigt gott ändå. Pappsen är med hos bror på landet och har det fint han också!
Varmaste kramarna , Puss

 

Ama de casa

26 juni 2014 10:07

sv: Jag har inte badat en enda gång i år. Inte EN ENDA!
Undrar vad som hände med mitt "finns det vatten ska man använda det"???
:-)

Men idag. Kanske... :-)

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

26 juni 2014 10:24

Om inte annat får du baske mig bada åt mig, så det så!

Bara ge de å neri vattne nu!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Undrar hur många gånger jag har hört det under mina nästan 20 år på den här arbetsplatsen? Och troligen alla andra som arbetar i offentlig förvaltning.   Vanligtvis betyder det att personen i fråga anser att jag ska göra precis som den ...

    Nu har det varit rättegång och domen kom häromdagen. Det var min första erfarenhet av rättssystemet. En utmattande, krävande och lång sådan. Alltså, egentligen var det ju bara tre och en halv timme, men den tiden sög musten ur mig, på så må...

Jag behöver det, och varje enda liten gnutta av att någon annan kan känna igen sigoch kanske kan leda till att de tar klivet är så mycket värd, så mycket! Allt handlade om att till varje pris stanna kvar i Bubblan.   Den Bubbla vi hade från bö...

  Varför kastade du inte ut honom första gången?   Jag inser det är helt obegripligt för många vad som händer i ett förhållande med en man som misshandlar psykiskt och fysiskt. Det är något jag verkligen förstår, för hur skulle man kunna fatta?...

Små saker händer.     Det börjar ta sig på balkongen, även om de senaste dagarna inte precis inbjudit till långa sittningar. Annat var det förra helgen, då kunde jag sätta mig och avnjuta     en dansk vän. Vi trivs bra ihop, lagom mjuka...