Idag firade vi en kollega som fyller 50 just idag.

(Fast själv blev jag mest missunnsam, eller i alla fall lite grann. För hon fick en gåva av arbetsgivaren, vilket tydligen ska vara standard på just denna bemärkelsedag. Det fick inte jag, och ingen av mina andra kollegor som fyllt heller! Det är tydligen inte aktuellt att dela ut dem retroaktivt heller…)

Men eftersom det även fanns något annat att fira idag, passade jag på.

Vad, vad, vad? undrar ni förstås.

Jo, det är Världspoesidagen!

Jag har faktiskt aldrig firat den förr, men idag har jag smällt till med inte mindre än tre små poetiska mästerverk.

Det ena till födelsedagsbarnet, den tog lite tid att få till, fem minuter eller så.

När man är ung vet man allt och mer ändå

Och idag när du tar klivet

Till den andra halvan av livet

Vet du ännu mer än du visste då

Fast nu ska du få veta en hemlighet

Att även fast man vet mer och mer

Om allt som händer och det som sker

Blir man inte klokare av allt man vet

Men däremot får man lättare att välja

Och ger fan i att skiten svälja

Välkommen till Vuxenlivet

På Facebook bjöd jag på en annan som jag klurade på i flera sekunder:

Snö is och förbannade kyla
Hjälper föga att yla
vinterjäveln gör som den vill
till midsommar blir det pärer och sill
med dill.

Och nyss ringde min systerdotter från landet stolt som en tupp över vad hon gjort idag, det blev en liten dikt av det med:

Att själv slakta sin första get,

Det är större lycka

Än att samma kreatur stycka

Det är inte många som vet

Jag har fått lära mig det

Av Tina som just gjort denna erfarenhet.

Jag är verkligen på gång…

                                    Pussen då   !