kucke-li-lo

Alla inlägg under januari 2013

Av Li-Lo - 14 januari 2013 15:00



Är det någon mer än jag som sett ”Pojken med guldbyxorna” någon av alla de gånger den visats på TV?


 

Pojkens pappa vill inte gå så långt som att tacka gud när allt är bra och flyter på och han har det riktigt bra, men han känner i alla fall att han vill tacka ”någon” så han säger ”Tack Gode, Gode”

Det gör jag också ibland, när jag verkligen är glad för något.

Så här kommer veckans


Tack Gode, Gode:


Carl-Einar var underbar!

Vi skrattade, och skrattade och skrattade. Jag fick en ljuvlig värk i käkarna och magen kändes mer vältränad än efter ett pass på Itrim.

Skickade ett SMS till goa K som jag var där med och tackade för att hon kommit på denna goda idé.

Hon svarade att den kvällen verkligen fått henne att inse vikten av knipövningar!


Innan käkade vi på En till Grek på Söder, där är är både prisvärt och trevligt.

 

Vi hade ingen som helst lust att gå runt och leta speciellt länge, vädret var faktiskt vidrigt. Blåst, fuktigt och någon minusgrad, det är INTE skönt.


Konstigt nog kände vi inte alls av den kylan när vi kom ut, då gick vi hela Östgötagatan fram till Skanstull. Ett gott skratt är som ett par mjuka vantar, ett par rediga långkalsonger och en hemstickad ylletröja, på en och samma gång.


Tack Gode, Gode, för glada skratt och kloka vänner!


Redan på dagen på fredan hade jag förstått att Modern inte alls mådde bra, men min syster tittade förbi hos dem då.  På lördagen var vi där, bror, syster och jag ett par timmar. Eller jag var först med Fadern och handlade, det är så med honom, att när Mamma blir dålig tappar han all förmåga och intresset för vardagliga saker som att sköta inköpen eller se till att de får mat.

Vi pysslade om Mamma efter bästa förmåga. Brodern ringde efter en jourläkare, jag såg till att det fanns mat till Pappa och med gemensamma krafter hjälpte vi Mamma på dass två gånger. Det är riktigt tungt och synnerligen bökigt!


Tack Gode, Gode för hemtjänsten och de tappra kvinnor och män som jobbar där!


Och det är en märklig känsla, jag har ju hjälpt henne på dass förr, men detta var första gången jag varit tvungen att tvätta henne när även ”nummer två” landat i blöjan.


Tack Gode, Gode för engångshandskar av plast!


Men jag avslutade lördagen på ett synnerligen trevligt sätt, i synnerligen trevligt sällskap. Var inte hemma förrän vid ett på natten. Mätt, lite smått berusad och med en känsla av att vara en åtråvärd, ganska snygg och mycket omtyckt kvinna.


Tack Gode, Gode för gammal rostfri ”kärlek”!


Igår var det lite bättre med Mamma, doktorn gav henne lite starkare medicin för hjärtat och bannade henne lite för att hon slarvar med sina piller ibland. Så jag lät syster sköta dagens besök och umgicks bara med mig själv.

Åkte till Liljeholmen, för där vet jag att de nästan alltid har gula habanero. Det hade dom, förutom alla de andra sorterna.

 

De hade även lila brysselkål! Jag älskar brysselkål!

Jag vet att andra inte ens kan se dem utan att rynka på sina små näsor, men jag önskar att de skulle ge dem en chans till. Kanske   använda de så här i en lättstekt färgglad röra.


Eller bara halvera dem, steka dem med ingefära, vitlök, chili, salt och kanske lite, lite socker eller honung!


Tack Gode, Gode för härliga ingredienser och gott om tid i köket!


Det var så skönt att vara för sig själv en dag, att jag genast bestämde mig för att ta en ledig vardag, redan på fredag. Det är sista vardagen innan de börjar med stambytet. Jag tänker inte tala om det för De Gamle, utan bara ta en dag, för mig, mig och bara mig. Kanske jag inte gör något alls, kanske jag åker och tränar och simmar eller besöker den lilla tjejen med de starka nyporna som ger massage, eller helt enkelt grottar ner mig i grytorna hela dagen.

 

Tack Gode, Gode för att jag har så många semesterdagar och ett jobb som tillåter spontanledigt!


Och förstås:

Tack Gode, Gode för att det finns fantastiska läsare av mitt dravel, som är snälla mot mig och peppar när jag är ledsen, skrattar med mig när jag är glad och dessutom lämnar trevliga och kloka kommentarer så jag får veta vad ni tycker!


                                           Pussen då   !

 




Av Li-Lo - 11 januari 2013 12:43



att göra rätt, förnuftigt, vettigt och klokt.


NÄ!


Vissa saker går bra.

Jag har bokat resa, hotell och börjar trots allt se fram emot resan till Umeå.

Pratade med  Nordbo-sonen igår, det kan till och med bli så att vi får gå ut på stan och äta tillsammans! Visserligen med ”sällskap” men ändå känns det som om det kan bli lite mer avspänt och trevligt än ett besöksrum.

Jag kommer att resa ensam, så det blir flyg, vilket jag egentligen inte gillar, men det är långt och jag har inte tagit något extra ledigt för detta.


En annan bra sak jag gjort var igår. Då tog jag fram min mixer, körde ner två små råa rödbetor, en liten morot, en banan, en pressad apelsin, en rejäl bit ingefära, lite, lite honung och några isbitar.

Den drycken blev så vacker att jag var tvungen att spara hälften till i morse, bara för att bli så glad av att se den. (jo, det var GOTT också!)


 


Däremot går det så där, med min föresats att vara tålmodig vad det gäller att fortsätta leva tillsammans. Igår hade jag retat upp mig rätt rejält och skulle just starta en ”diskussion” med maken om att det inte fungerar att ha det så här.

Men han hade en oerhörd tur, Bortbo-sonen ringde på dörren.

Saved by the bell, liksom!


 

Men, jag känner att det tillståndet inte alls var så övergående som man kan tro, det kommer hända igen.

Det funkar verkligen inte. Jag kommer med all säkerhet att få ett frispel endera dagen på den här situationen, då kanske det inte ringer några klockor...


Men till helgen tänker jag njuta av livet.


Ikväll ska jag med Bad-Karin på äventyr. Vi ska äta något gott och sen ska vi på Södra Teatern och avnjuta en föreställning med Carl-Einar Häckner!

Jag älskar hans galna humor och taffliga framtoning. Har sett honom där förut och flera gånger på Gröna Lund.  (Joo, jag tycker han är väldigt Söt också!)

    


Det ska bli så härligt! Bad-Karin är en hejare på att skratta, högt och hjärtligt, ett perfekt sällskap med andra ord.

(En gång var mina föräldrar på lunch på Cirkusakademin, när han också var där. Mamma visste att både jag och min syster gillar honom. Så hon stolpar fram till honom och ber att få autografer ”till sina flickor”! Jag har ramat in min, med en liten svartvit bild i samma ram.)


I morgon ska jag göra något annat jag vet kommer bli trevligt...   ...


På söndag kanske jag hinner med att träffa kära lilla C, då blir det babbla av! Vi kan prata vi, precis HUR länge som helst!


Så go vänner, Trevlig helg önskar jag er alla!



                                  Pussen då   !








Av Li-Lo - 9 januari 2013 14:23


kommer jag förhoppningsvis aldrig att bli, lika lite som alla andra förhoppningsvis inte kommer bli som jag.

Som jag har sagt förr:


”Jag är inte som alla andra, det kan de vara själva!”


Men jag är verkligen inte dummare än att jag kan ta till mig bra, kloka, roliga, vettiga saker som andra gör och lära mig eller använda mig av dem.

Många andra bloggare har sammanfattat året 2012, det tänker jag också försöka med.

2012 i Kucke-li-lo bo!


Det tävlades hos LiLo: Mikaela vann! Vi gick på Stadsteatern och käkade god afrikansk mat efteråt.


Jag tävlade lite här och där, utan att vinna nånting.


Maken och sonen var samtidigt i köket och ”hjälpte till” en gång under 2012!

 


Lagade och åt god mat!

 



Vi firade Fadern som fyllde hela 90 år, med ett hejdundrande släktkalas.

 

Jag planterade många olika chilifröer och lite annat, samt bytte till mig färdiga plantor av andra odladre.

 

Mambo-sonen började producera den en coola musikvideon efter den andra.

Dåvarande öbo-sonen var med om en bilolycka, bröt benet illa, jag åkte till ön och pysslade om honom.

 

Lagade och åt god mat!

 

Jag passade Modern, när Fadern åkte på en weekendresa till Västkusten.


Jag kom över en underbart fin grön cykel till ett bra pris.

 

Lagade och åt god mat!

 

Ännu ett syskonbarnbarn såg dagens ljus, lille Jack.

 

Det växte rätt bra på balkongen.

     


Det blev semestertider och jag badade i lyckorus på vackra platser nästan varje dag.

 

Lagade och åt god mat!

 

Jag badade hemma, på Västkusten, på Lisö och på Fjärdlång.  

Plantorna som varit så knubbiga, gröna och fina bar väldigt snålt med frukt.


Lagade och åt god mat!

 


Jag badade en sista gång.

 

Mambo-sonen blev Bortbo-son! Jag fick ett extrarum.

 

Jag tog hyfsat många, lagom långa morgonpromenader på väg till jobbet.

 

Beslutade efter mycket vånda att jag skulle ge upp vårt äktenskap, fick massor av värme av ER!   


Lagade och åt god mat!

 

Öbo-sonen hamnade i häkte och sitter nu på anstalt i Umeå.

Slutet på året var alltså inget vidare.


Vilken tur att det blev ett nytt då…


Ett nytt år då jag kan laga och äta massor av god mat och förhoppningsvis bada jättemånga gånger.

Och förstås läsa många trevliga bloggar och kanske klämma ur mig ett och annat bra, trevligt eller roligt inlägg själv.

          


                   Pussen då   

Av Li-Lo - 8 januari 2013 08:43

Får ni det senaste Bortbo-sonen filmat och redigerat!


Som vanligt sitter den goda modern och pöser av stolthet   och rör sig lite lagom till musiken!



Lite extra kul att det är inspelat hemma i vårat gamla område i våran förort!


                                         Pussen då   

Av Li-Lo - 7 januari 2013 16:00



beslut, under årets första dagar.


Det första är att faktiskt inte låta de  tröttsamma omständigheterna förstöra mitt liv.


Jag har massor av andra bra saker att glädjas åt, jag är frisk, jag har ett bra jobb, med trevliga arbetskamrater.

Jag har en bra lägenhet med bra läge där jag trivs. Jag har vänner jag litar på och en stor varm familj som hjälper och gläder mig på olika sätt.


Faktum är att jag även, trots min rultiga lekamen, rynkiga nylle och allt annat en bildsköna yttre haft inte mindre än fyra förfrågningar från olika herrar som önskat mitt sällskap, bara sedan nyårsafton! Även om detta inte är något mått på nånting egentligen, så är det förbannat härligt att känna sig lite åtråvärd och intressant för det motsatta könet, så det så!


Att Make hänger kvar hemmavid får helt enkelt vara ett faktum, irriterande ibland, jävligt irriterande andra gånger och helt neutralt andra.


Visserligen försvårar det ju kontakten med andra herrar något, men det är inte heller något att hetsa upp sig för.


Det andra beslutet jag fattat är att ta av de futtiga slantar jag har på ett sparkonto, sätta mig på ett plan eller i ett tåg och besöka sonen i Umeå.


(för den nytillkomne läsaren avtjänar han ett fängelsestraff på tre månader där)

 

Jag har bokat själva besöket och ett hotellrum, om jag ska ta tåg till den här fina stationen

 

eller flyg till denna fula flygplats


                               


har jag inte bestämt ännu.

Innan jag bestämde mig, tänkte jag att det skulle bli trist att åka så långt och lite deppigt att se ett fängelse från insidan.

Framför allt ett med min lilla kille i. Det sistnämnda kanske kommer att bli sant, men jag har valt att tänka på själva resan och kvällen jag får tillbringa i Umeå som en minisemester.

Jag kommer att få tid till vila, tänka och bara vara med mig själv. Äta ute och ta en bastu på hotellet, lägga mig i sängen och kolla på TV eller läsa, utan några som helst krav på någonting.

Jag ser nästan fram emot det till och med.


Det kommer att vara en is- och snöskulpturtävling dagarna innan jag kommer upp, jag hoppas att de inte hackar bort dem så fort tävlingen är över, det kan nog vara roligt att se.


 


För det tredje har jag bestämt mig för att inte tänka på det här med stambyte och kacka i kartong veckorna så himla mycket heller. Det är som det är, det ska göras och jag får helt enkelt leva med det.


Slipper i alla fall ha kalas när jag fyller år och om jag ynkar mig tillräckligt här och på Facebook kanske jag blir bortbjuden lite då och då under tiden eftersom det kommer vara lite jobbigt att laga mat därhemma?

Utöver det här, har jag inte fattat speciellt mycket.


                                    Pussen då   !








Av Li-Lo - 4 januari 2013 08:32

Men tror inte att jag lagt upp den här bilden?

Jag läste i alla fall nånstans att man kan googla på sig själv, även när det gäller bilder.

Google ska genom att på något sätt jämföra, hitta andra bilder om man klistrar in en på sig själv i sökmotorn.

Sagt och gjort.

 


Sen blev jag sittande ganska länge och funderade över, vilken träff som blev bäst?

Jag lutar åt den i övre högra hörnet, Arne Weise eller killen längst ner till vänster.


I alla fall känner jag mig rätt trygg i att det inte är så jättelätt att googla upp mig och missbruka en oherrans massa foton på mig i tid och otid.


(varför nu någon ens skulle komma på en sån tanke?)


Och jooo, då......  Det var trevligt att ses igår   ......


Så trevligt att jag bjuder på denna till er alla idag


 



               Inte nog med det, ni får även en önskan om Trevlig Helg, samt


                               Pussen då   !


Av Li-Lo - 3 januari 2013 11:02



Även om det inte alltid rullar åt det håll man vill.

Jag rullar väl kanske lite mer än önskvärt, då jag slarvat med träningen ända sen före jul.

Men jag har å andra sidan svettats en del med Carl och faktiskt inte ens öppnat Aladdinasken jag fick i julklapp!!!


På nyårsdagen tog jag också en ganska lång promenad. Eftersom jag verkligen inte gillar halka passade jag på, tog de vägar som såg halkfria ut, även om de inte alltid förde mig till de vackraste platserna precis.

Det är verkligen inte alltid så himla vackert med vinter!


 


Men det väcker förundran. Vem drack sitt nyårsbubbel på den astråkiga vägen från Blåsut till Globen?

 

och vem var tvungen att byta blöjor, mitt i korsningen vid Blåsut?


   


Färgklickar att pigga upp sig saknades dock inte!

 


Nu är jag åter i tjänst på mitt arbete, även om de fåtal samtal vi har, inte direkt är överansträngande att ta hand om.


Jag håller på att planera ett besök hos sonen, som ju numera inte är en Öbo utan en tillfällig Nordbo.

Vill helst inte flyga, men det är ju billigare och tar mindre tid. Jag kommer ju ändå få övernatta om jag vill utnyttja båda dagarna på en helg att träffa honom.

Så sakteliga börjar jag förlika mig med tanken på att han är där han är och eftersom både han och jag är utpräglade ”glaset är halvfullt-personer” så tänker vi oss att detta är början på något nytt och bättre, även om jag inte listat ut hur det ska gå till.


Hemmavid är det lätt träligt, det jag inte ville skulle hända, att jag blir mer och mer småelak för att poängtera att jag verkligen vill att han ska anstränga sig för att hitta annat boende, blir mer och mer en del av vardagen.


Men säg det inte till nån, jag ska förmodligen på en liten, liten dejt idag efter jobbet…   


Det är en man jag träffade en hel del innan jag gifte mig, vi har haft kontakt hela tiden som goda vänner, men häromdagen, när jag skrev en sorgsen status på Facebook ringde han genast upp och undrade hur det var med mig. Sen har vi pratat i timmar (han älskar att babbla!) var och varannan dag, så jag kände, varför inte, kanske det finns kvar, det där vi hade?


Förresten, här är mitt Nyårslöfte:


Tänker ta tag i det nya året, med förnyad tossighet, tokerier och trivialt trams på ett synnerligen seriöst sätt!

God fortsättning kära ni och


                   Pussen då   !




Presentation


Är det nåt som gör mig glad, så är det KOMMENTARER!!!
Jag besvarar dem alltid HÄR på plats.

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3 4
5
6
7 8 9
10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< Januari 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards