Fast å andra sidan är det kanske i första hand barn som förväntas göra det?

Några barn ska jag inte träffa till jul, om man inte räknar Bortbo-sonen, men han fyllde faktiskt 23 häromdagen så han räknas kanske inte riktigt längre?

Att den andra ungen sitter där han sitter är inte heller direkt julstämningsskapande, det vore en lätt överdrift. Jag har i alla fall fått förfrågan om jag vill att han ska kunna ringa till mig, så kanske kan vi få prata med varandra innan året är slut?

Det är mycket nytt att lära sig känner jag. Jag skickar brev, som jag vet blir lästa och igår skickade jag även tidningar och godis. Jag vet inte om han får ta emot sådant, men jag hoppas att han kan få det lilla till julklapp.

Att gå hemma och nöta på varandra är inte kul och bidrar inte direkt till glad och god julstämning det heller.

Ändå är det faktiskt en annan sak som gnager mig än mer:

Att det är så många av mina Facebookbekanta som faktiskt väljer att ”gilla” och kommentera, gå med i grupper för rätten att få säga negerboll, som tycker att Tintin i Kongo är bra barnlitteratur, att det är diskriminering mot svenskar att inte fira avslutning i kyrkan eller skolan med religiösa sånger eller som inte kan tänka sig att fira SVENSK jul utan ett sekundlångt inslag i en AMERIKANSK Disneyfilm.

Jag har följt denna debatt på Facebook och olika bloggar.

Så många har skrivit så mycket bra, bland det bästa och mest personliga var nog det jag läste här igår och här idag.

Jag har inget klokt att tillägga.

Dock förundras jag mäkta över att det faktiskt finns personer i detta land ännu idag, som inte har tagit in att alla som är svenskar inte har ljust hår och blåa ögon.

Hur kan de ha missat det?

                                            Pussen då    !

Förresten har Fatou samlat massor av bra inlägg i denna debatt och passa även på att läsa om hur hennes son blivit behandlad och alla kommentarer till det inlägget också.

 

Mikaela

19 december 2012 22:09

Man måste inte tindra på beställning. Själv kryssar jag bland kartongerna och visst, jag får riktiga ångestattacker i stort sett dagligen men vår tid kommer! En ny fin frisyr är säkert en bra början, även om det kanske bara känns som en illusion.
Visst är jag besviken över att jag inte får fira jul i en fixad lägenhet och ledsen över att vi inte hinner ha vår traditionella paketöppningsmyskväll med dottern innan hon åker, jag har varit alldeles för trött för att fixa nåt, men det får vi ta efter jul.
Väljer i stället att tro att det nya året skall bli ett mycket bättre år utan återkommande djävulskap :)
Appråpå det där andra, jag är ju en sån där invandrare som många svenskar vill se som svensk. Du anar inte så provoserade folk kan bli när jag säger att jag inte är svensk, som om de tar det personligt och tolkar der som att deras land inte duger åt mig. Och jag kan inte låta bli att retas.
Nu kära Li-Lo blickar vi framåt.
En optimistisk framtidskram.

Li-Lo

20 december 2012 09:02

Du Mikaela!
Det där tindrandet, det tar vi och skiter i...

Vart ska Minnea åka nu?

Jag tror också på att -13 blir ett ritkigt turår och då jäklar ska vi tindra, inte ens vänta till julen med det, vi kör igång så fort vi bara hinner tycker jag!

Kramar och kramar på dej Finntant!

 

Ama de casa

20 december 2012 09:45

Klart att sonen räknas, även om han är 23 år. Fast han kanske inte räknas som barn... Annat än i dina ögon kanske ;-)

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

20 december 2012 09:47

Jo, nog är han min lilla unge fortfarande :)

 

Hanna

20 december 2012 23:50

Jag förstår inte varför folk skall ha så svårt för att ta in att vi inte lever på 1930-talet längre (när just den sekvensen där de klippt bort en docka är gjord). Tintin i Kongo är också märkliga exempel för att det är länge sedan och detsamma gäller Pippi. Det går liksom inte att använda dem som milstolpar för hur vi skall bete oss idag eftersom de inte passar in i dagens samhälle. Och det är det som julfilmerna skall göra - de skall passa in i dagens samhälle inte på 1930-talet!

Kramar

http://hannastankar.bloggplatsen.se

Li-Lo

21 december 2012 11:04

Nej, det är verkligen märkligt! Det finns väl massor av fenomen från den tiden som vi lyckats släppa utan att den svenska flaggan självantänt sig i ren desperation??? :)

Ha det gott, kramkram

 

Hanna

20 december 2012 23:51

Förresten, God jul! Trots förutsättningarna, så god jul!
KRAMAR

http://hannastankar.bloggplatsen.se

Li-Lo

21 december 2012 11:05

God jul på dej också Hanna!

Tack för troget läsande och kommenterande!

Kramkram

 

Ama de casa

21 december 2012 21:28

sv: Tråkigt att du har din migrän... Hoppas att den givit upp hoppet vid det här laget.
Kram på dig!
Och en puss :-)

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

23 december 2012 20:41

Nu är det bra, allting känns faktiskt toppen idag : )

Kramkram och ena puss kan ho väl få ho också!

 

Hanna

23 december 2012 20:18

Svar: Jo, det blåser rejält i Rosendal. Fast nu blåser det ju lite i Skåne också!

Förresten blev min captchakod IGEN, lite lustigt eftersom jag kommenterar IGEN! Hähä.

Hoppas att du får en god jul under omständigheterna!
Kramar

http://hannastankar.bloggplatsen.se

Li-Lo

23 december 2012 20:41

Och just nu blåser det även här, märker jag..

Vi kommer att få underbara jular, för det har vi gjort oss förtjänta av : )

Kramkram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Undrar hur många gånger jag har hört det under mina nästan 20 år på den här arbetsplatsen? Och troligen alla andra som arbetar i offentlig förvaltning.   Vanligtvis betyder det att personen i fråga anser att jag ska göra precis som den ...

    Nu har det varit rättegång och domen kom häromdagen. Det var min första erfarenhet av rättssystemet. En utmattande, krävande och lång sådan. Alltså, egentligen var det ju bara tre och en halv timme, men den tiden sög musten ur mig, på så må...

Jag behöver det, och varje enda liten gnutta av att någon annan kan känna igen sigoch kanske kan leda till att de tar klivet är så mycket värd, så mycket! Allt handlade om att till varje pris stanna kvar i Bubblan.   Den Bubbla vi hade från bö...

  Varför kastade du inte ut honom första gången?   Jag inser det är helt obegripligt för många vad som händer i ett förhållande med en man som misshandlar psykiskt och fysiskt. Det är något jag verkligen förstår, för hur skulle man kunna fatta?...

Små saker händer.     Det börjar ta sig på balkongen, även om de senaste dagarna inte precis inbjudit till långa sittningar. Annat var det förra helgen, då kunde jag sätta mig och avnjuta     en dansk vän. Vi trivs bra ihop, lagom mjuka...