Förlåt mig om jag tjatar och maler på om en del saker, men skrivandet är rensande och ni mina få men väldigt underbara läsare är mina bollplank och responsen på tankarna är viktig för mig.

Personlig frihet

och rättvisa är centrala begrepp.

För andra kan … te sig oberäknelig och rebellisk

Negativa karaktärsdrag: excentrisk och trotsig.

Nyckelord: Uranus, klarsynthet, humanism, intuition, vågor, ockult, protest, revolutionär, reform, distans och bärnsten

Du är okonventionell och självständig - en individualist av första klassen.

Du får för det mesta det som du vill eftersom du är modig i att vara oortodox i ditt handlingssätt

Enligt astrologi så är typiska drag hos en … att han är självgod och har starka åsikter. Han bryr sig inte om han anses vara konstig eller om alla andra tycker annorlunda. Frihet och rättvisa är väldigt viktigt för...

Alltså inte för att jag tror på astrologi. Men om det är något som alltid återkommer i just mitt stjärntecken så är det just den här typen av orden.

Och det gör mig medveten om att jag har de här dragen, vare sig de beror på när jag är född eller att jag blev sån ändå.

Ju mer jag funderar på det, desto mer har jag insett att de är bidragande till att det här med gifteriet sket sig.

Maken (jo, han är ju det fortfarande) är som jag sagt förr muslim.

Jag har inga som helst problem med att någon TROR på precis vad de vill

Jag förstår att det kan vara en tröst, förklaring och massor av andra saker.

Däremot har jag fått mer och mer svårt för detta med RELIGION.

Där andra känner och ser hängivenhet, djup tro och dedikation med mera ser jag i stället ett slags ”svaghet” som jag har mycket svårt att förstå, acceptera och gilla.

Att det ska finnas regler för hur man ska leva sitt eget liv helt enkelt!

Jag klarar inte av det!

I stället för att öka förståelsen för det, har jag mer och mer retat mig på det. När jag varit arg och lessen har jag nästan haft lust att smuggla ner små fläskbitar eller skvätta ner lite vin i grytorna.

Jag vet mycket väl att det är oresonligt, inskränkt och korkat av mig.

Dock har jag faktiskt inte lyckats lista ut hur jag ska bli kvitt känslan, utan den har som sagt bara vuxit och vuxit.

Jag borde kanske satt mig in mer i det hela?

Men det var kärlek, fluffiga rosa moln och inbillning om min egen förmåga att vara förstående, tolerant och klok som regerade just då.

Jag som har som princip att försöka ha så få principer som möjligt, finner det alltså rent principiellt jättekonstigt att bli styrd av principer och regler.

Fattar ni, vad jag menar? Själva principen alltså?

                            Pussen då   !