Men rätt ska väl ändå vara rätt!

Av någon andning fick jag för mig att kontrollera mina anställningar.

Men Guuud vad jag ljuger!

Jag är helt enkelt så förbannat orolig att jag inte ska få den MEDALJ jag förtjänar, så är det!

När man inte är en sportig typ och aldrig har varit, mer än lite bollsparkande, så får man ju få medaljer i livet.

(Så här klämmig såg jag ut när jag sparkade boll en gång i tiden, se bara vilken schvung jag kommer rännande med därute till vänster!)

Nå, åter till rätt ska vara rätt.

Jag började min karriär i statens tjänst i september 1980. Då var jag BBB, brevbärarbiträde, jag avancerade till Postiljon och så småningom till Postiljon A! Imponerande karriär, eller hur?

Sedan den dagen har jag bitit mig fast i staten, många olika ställen har det varit.

Hösten 2000 blev jag uppsagd från Postgirot där jag varit ett par år, stämplade ett litet tag och sen började jag här, som också är statligt.

Nu till problemet, när jag nu beställde detta ”matrikelutdrag” som det så modernt heter, fattas för det första fyra år av min tid?

Dessutom har man fått min sammanlagda anställningstid till 9 år och 9 månader!

Då är det ju lite mer än 21 år tills jag får medaljen!

Nänänä, detta är jag icke med på, jag har minsann skickat in en ”erinran” ett annat omodernt ord, som ordbehandlingsprogrammet klagar på! (Som jag ser det är det ungefär två, max tre år som ska dras av, då jag pluggat två läsår och hade det korta avbrottet som arbetslös.)

Jag vill ju ha min medalj!

Renaste guld med kungen på ena sidan och med skriften:

För Nit och Redlighet i Rikets tjänst

på den andra.

Ni förstår väl själva att jag vill ha en sån?

Något att ta på sig vid högtidliga tillfällen.

När jag läser era bloggar, när jag skojar till vardagen genom att handla någon annan stans än hemma på ICA eller Konsum eller rent av när jag tar årets första dopp?

För mig känns tillfällena faktiskt oändliga, som jag ser det finns ingen som helst anledning att inte piffa upp i princip varje dag med att bära medalj i ett blågult band på bröstet.

Kanske just det blågula bandet, men man kanske, kanske kan få ett limegrönt i stället?

           Pussen då    !

 

Hanna

10 oktober 2012 12:35

Tycker verkligen att du förtjänar en medalj! För dina insatser i fotbollen så borde du också få en medalj!
Kramar

http://hannastankar.bloggplatsen.se

Li-Lo

10 oktober 2012 12:45

Ha haha, jag kanske ska skriva till Svenska Fotbollsförbundet och påpeka att jag borde erhålla någon sorts av postumt erkännande för mina insatser :)

Kramkram

 

Ama de casa

10 oktober 2012 16:33

Klart du ska ha medalj! Har dom gjort fel med beräkningen så ska du självklart ha tillbaks den - glöm för tusan hakar inte räntan!
:-)

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

10 oktober 2012 19:23

Visst ska jag, och räntan hade jag inte ens tänkt på, tack för det!!!

en guldtia borde det väl bli?

 

Ama de casa

11 oktober 2012 11:35

Tack för ditt glada grattis!

Wow! Ett frieri före klockan nio? Grattis till dig med!

(Men du vet väl att bigami inte är tillåtet i Sverige? ;-) )

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

11 oktober 2012 12:28

Vassego! Det är du mer än värd : )

Jag avböjde, vänligt men bestämt, så det är ingen fara att jag ska bli bigamist, alls!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Undrar hur många gånger jag har hört det under mina nästan 20 år på den här arbetsplatsen? Och troligen alla andra som arbetar i offentlig förvaltning.   Vanligtvis betyder det att personen i fråga anser att jag ska göra precis som den ...

    Nu har det varit rättegång och domen kom häromdagen. Det var min första erfarenhet av rättssystemet. En utmattande, krävande och lång sådan. Alltså, egentligen var det ju bara tre och en halv timme, men den tiden sög musten ur mig, på så må...

Jag behöver det, och varje enda liten gnutta av att någon annan kan känna igen sigoch kanske kan leda till att de tar klivet är så mycket värd, så mycket! Allt handlade om att till varje pris stanna kvar i Bubblan.   Den Bubbla vi hade från bö...

  Varför kastade du inte ut honom första gången?   Jag inser det är helt obegripligt för många vad som händer i ett förhållande med en man som misshandlar psykiskt och fysiskt. Det är något jag verkligen förstår, för hur skulle man kunna fatta?...

Små saker händer.     Det börjar ta sig på balkongen, även om de senaste dagarna inte precis inbjudit till långa sittningar. Annat var det förra helgen, då kunde jag sätta mig och avnjuta     en dansk vän. Vi trivs bra ihop, lagom mjuka...