Det har kanske framgått ibland att jag är en person som inte är så himla förtjust i bråk och konflikter?

Jag vet inte om det är så att jag är konflikträdd, eller om det finns väldigt lite här i världen som jag verkligen tycker det är värt att tjafsa om.

Är det något jag verkligen försöker undvika, så är det TJAFS.

För mig är det inte alls samma sak som att stå på sig i vissa lägen eller att vika sig i andra.

Jag var en väldigt envis person en gång i tiden, det kan jag gott erkänna.

Men!

 I början på nittiotalet erbjöd min fackförening massor av kurser. Man kunde gå en del av dem på arbetstid, och till och med få betalt om arbetsgivaren var generös.

Jag hakade på en hel del av det som erbjöds. En helg tillbringade jag i en källare för att lära mig självförsvar.

Men jag gick också en som jag tror hette Personlig utveckling.

Det var roligt, det minns jag och det var en salig blandning av folk från olika myndigheter.

En sak tog jag med mig och har sparat i mitt medvetande sen dess. Jag minns inte i vilket sammanhang det kom upp, men det satte sig fast i mitt lilla huvud. Den enkla meningen:

Vill du ha rätt, eller vill du vara lycklig?

Då, först då insåg jag till fullo hur meningslöst det är att bjäbba i all evinnerlighet om saker. Att ägna tid åt att försöka hävda sin rätt i alla sammanhang.

Samtidigt insåg jag att jag nog var en ganska odräglig person, som förutom att tjafsa stenhårt vägrade att be om ursäkt om det visade sig att jag haft fel.

Jag tycker synd om de människor jag umgicks med! (fast kanske jag hade några goda kvaliteter trots detta, för en del av dem har jag ju kvar).

Gissa för övrigt hur många gånger jag har haft lust att ställa denna enkla fråga till någon av de kroniska rättshaverister som ”terroriserar” oss här på jobbet?

Dessvärre är det väl så, att skulle de välja bort ”att ha rätt”, ja då skulle hela deras liv förlora sin mening.

Tänk om mannen som VARJE gång i TIO års tid svarat på mitt ”Välkommen till..” plötsligt skulle byta ut sitt:

 ”Det känner jag mig inte, jag känner mig inte välkommen nånstans i det här jävla tjuvsamhället, koppla mig till en jurist”

mot ett:

 ”Åh, så trevligt, skulle du kunna tänka dig att hjälpa mig…”

                                      Vad skulle jag då blogga om?

                                           Pussen då   !