kucke-li-lo

Direktlänk till inlägg 7 februari 2012

Innesluta eller utesluta?

Av Li-Lo - 7 februari 2012 12:40

Jag har tänkt till, ovanligt djupa och analyserande tankar för att vara jag?

Nu får vi se, om jag kan formulera dem på ett sätt som blir begripligt och läsbart.


Nu i helgen har jag träffat väldigt många personer och när väl allt festande var klart och jag kom hem började en fundering ta plats i min skalle.


Hur kommer det sig att man trivs i vissa personers sällskap och inte i andras. Varför känns vissa grupper mer öppna och välkomnande än andra? Hur kommer det sig att olika gruppers och olika länders kulturer skiljer sig åt på det sättet?

Så här har jag tänkt:

Det har att göra med distansering.


Många vill på ett eller annat sätt markera att den grupp man själv tillhör är bättre, mer värd, intressantare eller helt enkelt överlägsen den grupp som inte är helt införstådd med vissa saker, som man själv är införstådd med.


Att ungdomar gör så, för att visa att de ännu inte tillhör vuxenvärlden, samt att vuxenvärlden är pinsamt efterbliven tycker jag är lite gulligt och helt okej!


Men i Sverige (och övriga Västvärlden) är det också mycket tydligt att det är en klassmarkör.

Genom att (låtsas?) att man förstår viss ”Kultur” markerar man tydligt att man tillägnat sig den, till skillnad från den som saknar denna bildning. På så sätt sätter man sig lätt till doms över den som är inte ”begriper bättre” än att bli glad av melodifestivalen, dragspelsmusik eller gillar att titta på tavlor som föreställer gråtande barn eller gulliga kissekattfigurer.


    

Det som det finns mycket av och är lätt att förstå är inte lika fint och inte lika mycket värt som det som är exklusivt och svårtolkat eller svårbegripligt. Tycker man om sådan musik, konst eller litteratur, så har man God Smak.


Det här är även en fråga om klädsel och hur man uttrycker sig när man talar med andra.

På jobbet tycker jag denna distansering blir väldigt tydlig. Jag och mina kollegor hör till det allra ”understa” skiktet på denna arbetsplats.


Att använda ett myndigt språk med en ton av lätt överlägsenhet och många tillkrånglade ord är ett ganska vanligt sätt att tro att man ska få bättre och snabbare hjälp än andra.

Den som försöker det med mig, får finna sig i att bli mer Duad än den troligen blivit i hela sitt liv, jag brukar även dra ner på takten i mitt tal och i mitt tangentklattrande.


Visst kan jag ha lite av det här i mig, då till exempel mina föräldrar har en smula av det här tankesättet. Men jag försöker att göra mig av med det.


Fick mig en rejäl tankeställare av Kära Make en gång. Grannen under oss har en liten uteplats som hon dekorerat med bland annat en blå nalle med otäckt stirrande ögon i porslin. När jag sa till Kära Make: Hon har verkligen dålig smak” så tittade han förundrat på mig och sa. ”Nu förstår jag inte vad du menar”


Sedan den dagen har jag funderat mycket på detta. Kanske jag började fundera redan efter min lilla vecka i Gambia. Där blev det tydligt för mig, att detta med God Smak faktiskt är ett konstruerat I-lands problem.


Missförstå mig nu inte, visst tycker jag om fina saker, musik eller böcker som berör.

Sen funderar jag över om den som skapar musik, litteratur, konst, inredning eller något annat, verkligen har haft för avsikt att åstadkomma något som ökar avstånden mellan människor?

Jag är som bekant inte sportintresserad, men tillsammans med viss musik måste jag tillstå att det faktiskt är något som lyckas bygga broar över de flesta skillnader mellan oss.


Jag kommer resten av mitt liv förhoppningsvis minnas att inte sätta mig på mina inbillat höga hästar för att någon har en ANNAN smak än min.

För till sist är det ju faktiskt det, helt enkelt OLIKA och ingenting annat.

Är det något talesätt som är sant så är det väl just:


Smaken är som baken, delad!


                                             


                      Pussen då   !




 
 
Ama de casa

Ama de casa

8 februari 2012 10:03

Lite som Kejsarens nya kläder. Alla ska AAAH-a och OOOOH-a till nåt som dom inte alls bryr sig om, gillar och egentligen så finns det inte ens...
:-)

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

8 februari 2012 10:10

Ja, precis så känns det ibland : )

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Li-Lo - 18 oktober 2019 10:47


    Undrar hur många gånger jag har hört det under mina nästan 20 år på den här arbetsplatsen? Och troligen alla andra som arbetar i offentlig förvaltning.   Vanligtvis betyder det att personen i fråga anser att jag ska göra precis som den ...

Av Li-Lo - 28 mars 2019 16:17

    Nu har det varit rättegång och domen kom häromdagen. Det var min första erfarenhet av rättssystemet. En utmattande, krävande och lång sådan. Alltså, egentligen var det ju bara tre och en halv timme, men den tiden sög musten ur mig, på så må...

Av Li-Lo - 18 februari 2019 10:37

Jag behöver det, och varje enda liten gnutta av att någon annan kan känna igen sigoch kanske kan leda till att de tar klivet är så mycket värd, så mycket! Allt handlade om att till varje pris stanna kvar i Bubblan.   Den Bubbla vi hade från bö...

Av Li-Lo - 7 januari 2019 14:01

  Varför kastade du inte ut honom första gången?   Jag inser det är helt obegripligt för många vad som händer i ett förhållande med en man som misshandlar psykiskt och fysiskt. Det är något jag verkligen förstår, för hur skulle man kunna fatta?...

Av Li-Lo - 12 maj 2017 08:22

Små saker händer.     Det börjar ta sig på balkongen, även om de senaste dagarna inte precis inbjudit till långa sittningar. Annat var det förra helgen, då kunde jag sätta mig och avnjuta     en dansk vän. Vi trivs bra ihop, lagom mjuka...

Presentation


Är det nåt som gör mig glad, så är det KOMMENTARER!!!
Jag besvarar dem alltid HÄR på plats.

Fråga mig

10 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4
5
6 7 8 9 10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
<<< Februari 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards