eller

Det man inte vet, tar man ingen skada av.

En klassiker i detta sammanhang är ”testen” som Expressen erbjöd för något år sedan på webben:

”Du kan vara deprimerad, utan att veta om det”

Ja, fatta själv, man lallar runt glad i hågen.

Kanske skrattar lite åt nåt kul ibland, rentav asgarvar vid ett annat tillfälle.   

Man kanske rentav gnolar en liten glad stump när man är ute och travar förnöjt runt i sin okunskap om att man i själva verket är helt jävla nere och hur deppig som helst.  !

Ett annat exempel:

Jag var tvungen att uppsöka gynekologen för någonting jag inte minns när jag var i  20-årsåldern.

Han rotade runt på sedvanligt gynekologmanér och var så gott som klar med rotandet då han slänger ur sig:

”Livmodern är bakåtlutad, men det vet du väl redan?”

Jag fattade ingenting och kom mig inte för att fråga. Sen gick jag hem oroad, vettskrämd och läste läkarboken, ringde runt till gud och alla människor.

(Detta var alltså på UI- tiden. *)

Det visade sig ha väldigt lite betydelse för något överhuvudtaget och jag hade nog kunnat leva gott utan denna information.

(i dagens MI-tid* fick jag fram att det kan medföra att man ha lättare att känna sig skitnödig när man är gravid…)

Mitt sista exempel

Idag var jag och tränade före jobbet!

Ja, alltså det är inte så hurtigt som det låter, jag börjar inte förrän halv tio vissa dagar.

På det här stället finns det en pulsmätare, den har jag aldrig brytt mig om tidigare. Man står på en platta och håller pek- och ringfingrarna mot någon slags metall, så kommer det ett litet gulligt hjärta och siffror på en display.

Jag har ingen aning om vad jag har för vilopuls, för jag kollade först efter ett varv, då hade jag 130 någonting.

När jag nästan var färdig kollade jag igen och då var den uppe i 163!

Det fanns något slags medelvärde för folk i min ålder som slutade på 144…

Så nu är jag övertygad om att jag tagit i för mycket. Att jag när som helst ska trilla av stolen på grund av att hjärtat är överansträngt eller felprogrammerat och helt galet redan från start.

Skulle det nu vara så att detta blir mitt allra sista blogginlägg, så hoppas jag att ni förstår varningen!

                                               Pussen då   !

* UI-tiden = den tidsålder då fakta enbart fanns tillgänglig i skriftlig, eller genom muntlig kommunikation = Utan Internet.

* MI-tiden kan ni alltså lista ut själva vad det betyder, antar jag.

PS. Jag vill inte på något sätt göra narr av de personer som lider av depressioner, jag vet att det är fruktansvärt och jobbigt.