Som sagt har jag varit en vecka på västkusten.
Först bodde jag i lillstugan hos gulliga    J & D och deras rara småjäntor.     Då gjorde jag inte många knop, utan tillät de unga tu att "ta hand om" moster lite.
Det gjorde de superbra och jag hoppas att det även var jättegärna?
Jag har badat i havet, med och utan sällskap. Ätit kaffeglass till lunch, havskräftor och färska räkor till middag.
Gott och grillat fick jag en annan dag, samt likör till förmiddagsfikat.

Sen bytte jag systerdotter att klämma mig in hos, i ett rum med bäckbrus som nattmusik den här gången. Inte för att jag hann tillbringa speciellt mycket tid där, men det var hemtrevligt att lyssna till innan jag somnade. I detta huset fanns rummet  

Vi skulle ordna kalas som sagt.

 Lilla T    hade haft migrän varenda dag sedan två veckor och låg med andra ord lite efter med allt. Men om man jobbar på ordentligt, gör en planering som man är beredd att rucka på hinner man ändå.
Från torsdag middag till söndag vid fyratiden gnetade vi på, och det ordentligt vill jag lova. Svetten lackade, tårarna rann och vi sjöng ikapp med radion till långt in på förnatten.
De hade hyrt en samlingslokal med bra kök och fin utsikt över unga gossar och män som sparkade boll på en gräsmatta.
Handlat har vi gjort, burit, lyft, hackat, rört, skurit, rivit, blandat, rört, skurit, blandat och vispat. Samt skrattat gott åt denna lustiga grönsak!

 
Dekorerade lokalen gjorde lilla J, hon är så duktig och gör så fint med små medel. Tyvärr syns det inte riktigt på bilderna hur snyggt det blev.

       
Tror aldrig jag skulle komma på att dra ner draperierna till bufféborden när dukarna tröt!

Systerdotter E, hjälpte till  på lördag förmiddag. Tur det, annars hade vi aldrig fått så utsökt fina små tårtbakelser, jag har dåligt tålamod med sånt.
   
Jag hade väl haft mina aningar som jag fick besannade redan på torsdagen, men för övrigt visste bara en av T's systrar och hennes barn.
Nämligen att de skulle till och gifta sig på det här kalaset!

 
Just det hade de bestämt i god tid, vad de inte riktigt hunnit med var att boka vigselförättare, men redan fyra timmar innan vigseln så löste det sig!
Han talade om att han i vanliga fall träffar paret tre gånger för två timmars samtal per gång, men en kvart på en campingplats funkade det också, visade det sig!

Kalaset kom igång bra, alla åt och stoppade i sig av den goda maten.
Grillat kött av egna djur
Couscoussallad  
Potatissallad med deras egen potatis.
Smörkokta morötter från egna landet.
Rödbetstatsiki med egenodlade betor
Gul- och polkabetssallad, med getfetaost från ett lokalt gårdsmejeri.  
Råa morötter, lokalt odlade
samt lite kyckling, gurka, bröd och sånt.  

Mängder med öl, vin och till fikat och kvällen även starkare.

Nåväl! Mitt i mumsandet kliver en man in,  i uppkavlade jeans, sneakers, keps och GAIS-jacka in och börjar prata och skoja, viker ner jeansen, tar av sig keps och jacka och visar sig ha en prästkrage på skjortan!

 
På en given signal kliver T och hennes B in från en bakdörr.
De är alltså små (micro?) bönder och vet inget bättre än att hålla på med djur, mark och skog.
Så vad passar bättre än att ha de kläder man trivs bäst i och som symboliserar det som fört dem samman?

De var så gulliga, jag har nog aldrig sett ett gulligare brudpar tror jag faktiskt. På bilderna syns inte hennes lilla gulliga mjölkkanna eller hans byxhäng.
Vi sjöng psalm när pastorn spelade trumpet  och jag tror det föll ganska många tårar!

Här dansar raringarna till en härlig blueslåt:

Festen höll på till ett-tiden, vi plockade lite en timme eller så. Vid halv tre stupade vi i säng, mina fötter värkte, smärtade och gjorde så ont att det tog två timmar innan jag somnade.

Vi fick massor av beröm för maten och ett erbjudande om att tillsammans ordna ett 85-årskalas om två år åt en man som kommit upp från Skåne.
Han sa att han varit på många olika sorters både eleganta och enklare fester i sitt liv, men aldrig ett som varit så speciellt, både vad det gällde mat, dekorationer, stämming och överraskningseffekt!

Tur att städningen gick ganska lätt, på söndagen hann vi till och med ett kvällsbad i Svinsjön!

Lilla T och jag tog som sagt ett par härliga timmar på stranden ensamma i går och jag har ju redan berättat om min strapatsrika hemresa.

NU, lider jag av TTJÅ  (Tillbaka Till Jobbet Ångest) och känner mig inte på något som helst sätt färdigsemestrad, inte alls!

Men, men ingen av alla de "på landsbygden vinner de alltid"-lotterna jag köpt har innehållit vinst så det är väl bara att bita i det sura äpplet, ihop och se till att landet sköts som det ska igen!

                   Pussen då  !

 

Ama de casa

3 augusti 2011 09:49

Men vilket roligt kalas med bröllop och allt! Kul!

Inget är som skaldjuren på västkusten (ja, det ska vara dom franska då, men deras havskräftor är faktiskt en aning trista. Inte alls lika goda som dom västkustska)

Du verkar verkligen ha haft en toppentid! I alla fall början. Nu ger jag mig av och läser fortsättningen.

http://amacasa.wordpress.com

Li-Lo

3 augusti 2011 10:37

Jaa, det var en härlig vecka, slitig, men kul!

Skaldjur är underbart gott, nedrans att det ska vara så förbenat dyrt bara!

 

Gun

3 augusti 2011 23:46

Men vad roligt, vilken gulligt bröllopspar, annorlunda bröllop och härlig fest. Sånt gillar jag, när man gör sin egen grej av det.:)

http://horni.blogg.se

Li-Lo

4 augusti 2011 08:20

Ja, det är mycket roligare när man vågar gå utanför "normerna" vid ett sånt här tillfälle!
Det var nog mitt bästa bröllop. Mitt var ju förstås bra det med.... : )

 

Anna

4 augusti 2011 21:32

Oj vilket härligt bröllop, önskar jag fått vara med.. Så mycket spännande jag aldrig smakat.
Tur jag bor i lägenhet helt utan grönsaksmöjligheter så jag slipper få ångest.. Låter ju alltid så gott med hemodlade ****** what ever..
Å visst är det så att man ska ha det man trivs bäst i - alla dagar i livet...:)
Tycker jag e en sund tanke och screw the tradition..
Hoppas att TTJÅ:n går över snart för dig.
Kramen.

http://annalandin.bloggplatsen.se

Li-Lo

5 augusti 2011 08:35

Ja, det var ett härligt kalas!
Börjar plågsamt vänja mig vid att kliva upp till måste-livet igen!
Traditioner (speciellt de som vuxit lavinartat till en jätteindustri)är verkligen till för att brytas : )
Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Undrar hur många gånger jag har hört det under mina nästan 20 år på den här arbetsplatsen? Och troligen alla andra som arbetar i offentlig förvaltning.   Vanligtvis betyder det att personen i fråga anser att jag ska göra precis som den ...

    Nu har det varit rättegång och domen kom häromdagen. Det var min första erfarenhet av rättssystemet. En utmattande, krävande och lång sådan. Alltså, egentligen var det ju bara tre och en halv timme, men den tiden sög musten ur mig, på så må...

Jag behöver det, och varje enda liten gnutta av att någon annan kan känna igen sigoch kanske kan leda till att de tar klivet är så mycket värd, så mycket! Allt handlade om att till varje pris stanna kvar i Bubblan.   Den Bubbla vi hade från bö...

  Varför kastade du inte ut honom första gången?   Jag inser det är helt obegripligt för många vad som händer i ett förhållande med en man som misshandlar psykiskt och fysiskt. Det är något jag verkligen förstår, för hur skulle man kunna fatta?...

Små saker händer.     Det börjar ta sig på balkongen, även om de senaste dagarna inte precis inbjudit till långa sittningar. Annat var det förra helgen, då kunde jag sätta mig och avnjuta     en dansk vän. Vi trivs bra ihop, lagom mjuka...