Som vanligt var logistiken för att alla skulle ta sig dit totalt förvirrad.

Vid ett tillfälle hade jag sex ungdomar i lägenheten, två skulle duscha och byta om, men deras kläder var i bil som vi lite tappat kontrollen över.  Det slutade med att jag sa ”duscha, sitt i handdukarna och vänta så länge”

Bilen med kläderna kom, men gossen fick själv gå ut på gården i sin handduk för att hämta vad han skulle ha. Han har aldrig varit här förut, så vi stod där och såg honom iförd endast en handduk runt midjan gå in i fel port!

Visste inte om jag skulle vara tvungen att stanna hemma och packa flyttkartonger, men som tur var upptäckte han sitt misstag innan han slet upp någon främmande dörr.

Till slut kom alla iväg, melonerna inräknade   

Det var ett minglande och blandande och därtill en knepig tipspromenad. Att nämna vem som kom på delad första plats av uppåt 60 deltagare känns lite onödigt?

Vilket pris jag fick sen! Ett riktigt” every woman must have”

Någonstans kände jag innan, att jag faktiskt inte har varit eller är något vidare bra på att tala om för henne att hon är en viktig person i mitt liv.

Så jag tog faktiskt och skrev ett kort tal!

Ni får läsa det,

”Jag har en Storasyrra också.  Ofta sa jag så. Alla mina jämnåriga visste ju vilka mina storebrorsor var. Kaxiga, flörtiga G och blyga men jätteroliga R.

Stora syrran däremot, hon var liksom mest stor och ganska gammal, tyckte både jag och mina kompisar. Inte speciellt kaxig eller jätterolig och som tur var flörtade hon inte med mina kompisar heller!

Storasyrran, hon bara fanns där i vardagen, medlade i våra eviga bråk, fick väl nog av det ibland, antar jag eftersom hålet efter sopborsten hon kastade blev rätt stort.

Ändå var hon ”den som lät mig följa med”:

Till hennes tjejkompisar, på resa till Stora Storasyrran på Västkusten, till mina första Gärdesfester och demonstrationer.

Man kan lära sig mycket genom en tunn masonitvägg!

Jag lärde mig till exempel att uppskatta musik: Ola and the Janglers, Tages, Stones, Beatles och Jimi Hendrix till exempel.

Ganska länge var det så, att Storasyrran bara fanns där, så självklar att jag tog de för givet. Inte förrän i vuxen ålder fattade jag att det inte alls är så.

Det är inte alls ALLA Storasyrror som släpar med sig en lillgammal, både näs- och envis lillasyrra hit och dit. Inte alla Storasyrror får en att känna sig både välkommen och delaktig i hennes liv, även när hon bildat egen familj.

Jag är säker på att INGEN ANNAN Storasyrra är lika bra på att alltid köpa den exakt rätta generösa presenten när någon ska firas.

Jag har insett att det finns Storasyrror som inte alls ställer upp, lyssnar och kommer med genuint kloka råd när livet krånglar för lillasyrran. Det finns Storasyrror som inte ens försöker gilla ens val av partner, eller ens sina syskonbarn.

Men min Storasyrra hon gör allt det där, och hon gör det dessutom BRA.

Och hon är faktiskt visst rolig, även om jag inte fattade det då. Och att bevara sin integritet i vår röriga familj och samtidigt lyckas kombinera det med värme och mod, DET är verkligen kaxigt. Och konstigt nog är hon inte det minsta gammal nuförtiden heller!

Tack Storasyrran för allt du gjort för mig

Tack för att du finns och för att jag på ännu ett trevligt kalas hos er får chansen att säga:

Min Storasyrra, din lillasyrra: She loves you, yeah, yeah, yeah!”

och titta på bilder,

Själva Storsyrran!

jag är alldeles för trött efter att ha festat till halv två på natten, phuuu!