faktiskt de som är synnerligen duktiga!

Tonårsmorsa är en sådan kvinna. Jag ser att hon fått en del kritik för detta, men jag kan inte stämma in i den. Att inte bara sitta hemma och gnälla utan att FÖRSÖKA göra NÅGOT är faktiskt viktigare än att försöka göra alla nöjda, för det kan man ändå aldrig.

http://tonarsmorsa.se/2011/06/hjalp-mig-hjalpa/

Stöd hennne, länka eller hjälp till om ni kan och vill

Pussen då   !

och plågas av en låååångdragen migränattack.

Tredje dagen och jag proppar mig full med piller och vilar. Stannat hemma från jobbet och bara är.

Men självklart finns det ljus i mörkret. På lördag får vi besök av lite lammkött!

Eller snarare av min gulliga, knasiga, härliga systerdotter T. Alltså, det är inte hon som är lammköttet, för hon är faktiskt nästan lika gammal som tant Li Lo. Men eftersom hon är bonnjänta tar hon med sig godsaker till lillla moster, det kan nog vankas ett och annat stycke get också, som ju är änu godare!

Hon kommer med en eller två av sina tonårsdöttrar, de ska åka igen på söndag förmiddag. De ska ta hand om en hund som finns i närheten, så reser de hem igen.

Apropå GET så minns jag två tillfällen när det varit härliga språkförbistringar med just det ordet.

Ena gången var när jag var postiljon, jag jobbade på Söder och Götgatan var en av gatorna jag bar ut brev (pappersmeddelanden man sänder iväg alltså) på.

En dag fick jag en paketavi i min hand, där jag förstod att den ena personen inte haft svenska som modersmål, troligen den som tagit emot en beställning per telefon.

Den var adresserad till: Getkåtan!   

En annan dag fick jag ett flygblad från en liten kvartersbutik som drevs av en invandrare där det stod att de hade extrapris på Getkalv.

Jag tänkte att han kanske inte visste att getens barn heter killing, men blev jätteglad, för killing är ju jättegott!

Men när jag väl kom dit visade det sig att han beställt dessa flygblad per telefon och att även där uppstått en liten språkförbistring:

Det var ju Gödkalv han hade bra pris på   !

Minns inte om jag köpte någon, troligen inte, det var ju get jag ville äta  ..

Nähä, det här var mer än migränskallen ville vara med om, dags att vila, igen!

Pussen då   !

Nu har jag doppat mig även i det som vi på den här kusten kallat havet, alltså Östersjön.

Jag tänker inte alls påstå att det varmt eller ens lite ljummet, men iskallt var det inte!

För övrigt är det ju inte bara själva badandet som är ljuvligt när det är så här varmt.

Att ligga på en solvarm klippa där det fläktar och vattnet sommarglittrar samt att ha lite godsaker att mumsa på är livskvalitet må jag säga.

Tack snälla, gulliga, roliga Bad-Karin som rätt som det är hör av sig och föreslår såna här trevliga utfärder, och tack för att jag får åka i din lilla bil vid dessa tillfällen, det är så skönt att få komma iväg lite längre bort och njuta sådär.

  ungefär här var vi (Oxnö)

Nu har jag hunnit blöta mig i fyra olika böljor, sen (värme)böljan kom till oss. Ser fram emot att öka på det antalet. I närmiljön har jag ett par kvar, men sen hoppas jag på turen att få fara runt lite i landet och blöta mig på i fler innan sommaren är över.

I morse gick jag av en tunnelbanestation innan jobbet. Jag kan ha nämnt tidigare att jag inte är mycket för att skynda mig, eller för att PRESTERA.

Så blir jag omgådd av en kvinna som går med någon slags mätare på armen. Då kom jag att tänka på att jag för några år sen gick på AFROPOWER-dans på jobbet.

Om jag går på någon slags pass (det har i princip bara varit dans de senaste 20 åren) så är det för att det är ROLIGT att röra på sig, för att jag blir GLAD av musiken och för att det är KUL att lära sig stegen.

Det tar alltid lite tid att visa och lära stegen, så det blir en del väntande på såna pass, det är oundvikligt.

Ändå tycker jag att det kändes härligt svettigt, men när jag gick därifrån fick jag sällskap med en yngre kvinna. Hon tog av sig sin sån där apparat som tydligen mäter hur jobbigt det varit. Tittade på den och sa lite bittert: - Ja det här var ju inte alls så jobbigt som jag trodde att det skulle vara, pulsen har inte varit speciellt hög

Jag sa: - Men det var ju i alla fall roligt!

Hon tittade på mig som om jag var från yttre världsrymden.

Att röra sig för att det är ROLIGT??

Jag tycker synd om alla presterare och är glad att jag inte är en sådan person.

För övrigt undrar jag om ni tycker jag är ogin som sa till Kära Make att han gärna får använda bodylotion som står i badrummet. MEN att han faktiskt får ge fasen i den som är sån med lätt Brun utan sol-effekt   !

 Pussen då   !

är lätt att glömma bort när man stressar runt i vardagen.

Igår tog jag en cykeltur (igen) för att dels få röra lite på mig, dels för att komma fram till sjön så småningom.

Det kryllade av folk på skogsvägarna. De flesta sprang eller cyklade, fort!

Det gjorde inte jag.

Min cykel (jo, jag har en kvar trots att någon elak, ondsint djävul till medmänniska har stulit min bästa) i kombination med mina uschliga knän tillåter inga höga hastigheter.

Jag är glad för det, men jag kände mig lite ledsen för att så få andra tar det lite lugnt och njuter. Att aldrig passa på att ta in den underbara omgivning man befinner sig i är lite ”slös” tycker jag.

Vid ett tillfälle ledde jag långsamt min cykel uppför en backe. När jag nått krönet, stod jag stilla en liten stund och bara tog in vad jag såg, hörde, kände doften av.

Jag kände hur präglad jag är av detta, hur stor del av MIG som är just den här sortens natur jag haft runt mig hela livet.

Jag tänkte på alla de som har ett annat ursprung och är uppvuxna och präglade av en annan natur och vardagsomgivning.

Vilken lycka det måste vara att få komma tillbaka!

Att åter få vara i det som är barndom, ungdom och minnen.

Sommartorr, solvarm barrskog.

Sån som knastrar för varje steg, doftar strakt av kåda och tusen andra underbara saker.

Jag fylldes ett ögonblick av så mycket lycka i både kropp och själ att jag nästan…

törs knappt skriva det..jaa, det var faktiskt nära att jag fick en helt sinnlig orgasm!

Om nu något sådant finns?

Cyklade vidare med ett fånflin och fortsatte VARA.

Pussen då   !

är det att bo så nära stan, men ändå med i alla fall fyra bra badsjöar inom bekvämt cykelavstånd (eller om man gillar att gå, så går det med)

Så här såg det ut när jag lurat med moma på en cykeltur till en av sjöarna idag.

  Tur att inte hon ville bada så ni får se hur lycklig jag är där i böljan! Det var ljuvligt helt enkelt!

Sen är det väldigt skönt att bo "mitt i smeten" som vi gör.

Under vår balkong går en gångväg, vi får höra och se både det ena och det andra. Nyss avlyssnade sonen ett avancerat kärleksdrama i många turer, med många inblandade barn i 10-12-årsåldern.

Det kissas en hel del i buskaget på andra sidan, då den leder rakt fram till, men även från den lokala krogen. En hel del vinglande cyklister och zigzaggande fotgängare, ofta balanserande pizzakartonger kan vi också iaktta.

Förra året gjorde krogbesökarna ett "allmänhetens ingripande" då några ynglingar rånat tobaksaffären, men självklart var inte jag hemma då, så det dramat fick bara Mambo-son och Make beskåda  .

Vi har en kyrka mitt på torget i en gammal blomsteraffär, utanför den händer det ofta grejer. På Nationaldagen (ska det vara stor bokstav?)

bjuds det på fika, musik och korv. Jag går inte dit, men kan tjuvdeltaga och musiken hör jag verkligen.

Jag har även viss "havsutsikt" eller...jag ser fontänen! Det är ganska fint, speciellt på kvällen när det glimmar av rött och blått neonljus i den!

Då kan jag få lust att sätta på mig en sån här:

För VEM vill inte ha en 100% jätterolig mössa????

Sen är det förstås skönt att det inte  gör något om man glömt att handla en grej eller två, man skruvar bara ner värmen och kilar ner till någon av butikerna.

Eller så hotar man Make eller Mambo-son att man tänker springa ner med sin 100% jätteroliga mössa, så sköter de inköpen   !

Gu va smart jag är

Pussen då  !

av alla de slag intresserar mig föga.

Det finns fler orsaker till det.

Dels förstår jag i princip inga regler, utom hyfsat i fotboll.

Dels anser jag av någon anledning att det finns viktigare saker att fokusera på i den här världen än att någon lyckats springa en viss sträcka 0.03 sekunder snabbare än någon annan gjort förut!

Jag är inte heller nationalist och blir inte det minsta mer upprymd för att killen eller tjejen som sprang den där sträckan på den kortare tiden har blå-gula kläder än om han eller hon har en annan färg på sina kläder.

Vad det gäller just kläderna blir jag också lätt sur när jag ser att kvinnor och tjejer som springer eller hoppar (det verkar finnas en variant när man gör både och också..) har minimala plagg jämfört med männen!

Jag har svårt att förstå, att utförandet av visst hoppande och springande, speciellt det med bollar inblandade betalas med gigantiska summor, medan annat skuttande inte lönar sig alls vad jag kan förstå?

Så är det hyckleriet.

De som ena dagen vill skicka ut allt vad ”utlänningar och svartskallar heter” jublar nästa dag glatt och högljutt över att just personer med utländskt ursprung lyckats väl i en tävling.

Bara för att de just då har haft kläder i gul och blått på sig?

Samtidigt som personer som aldrig skulle hylla någon form av nationalism eller patriotism, blir som förbytta när någon eller några med blå-gula kläder på sig, utför någon form av hopp och/eller skutt!

Och nånstans innerst inne tänker jag på att från alla första början, var det väl ändå tänkt som lek och ett sätt att hålla sig i form?

Inte ett sätt att tjäna pengar?

Är jag gnällig nu?

Pussen då   !

helt enkelt.

Någon annan förklaring har jag väldigt svårt att finna. Och om det nu är så att personalen på Migrationsverket besitter sådana krafter tycker jag ändå att de kanske skulle kunna använda dem lite bättre.

Jag menar då är det väl verkligen slöseri med allas resurser att sökande behöver åka dit?

Två vuxna personer måste vara lediga från sina vanliga sysslor. En person har först läst vår ansökan, beslutat att vi måste åka dit och skrivit ett brev för att kalla oss.

En person avsätter arbetstid för att träffa oss. Vi tar oss till det ogästvänliga industriområde, där verket har sina vidriga lokaler.

Sen träffar han oss i mindre än fem minuter och på den tiden hinner han avgöra om vi älskar varandra på riktigt, om vi lever tillsammans och om vi har för avsikt att göra det framöver.

Jag har ju snart varit gift med kära Make i snart två år och visst har det hänt att jag tvivlat på att han ska stå ut med mig, men tack vare denna magiska man på Migrationsverket är jag numera säker!

Vi ska vara tillsammans   , om inte för evigt så i alla fall till sjätte februari 2012, då vi ska få en ny spådom!

             Migrationsverket - Det känns tryggt!

Pussen då   !

av den här härliga helgen!

Jag har gjort massor och inget och är helt nöjd med det!

Timmar spenderade jag på H&M i Globen i går. Jag skulle köpa något till Makes systerson som fyller ett i morgon. Tror han kan bli fin i detta?

  Så det blir barnkalas och god gambisk mat sista ledigadagen, inte dumt alls!

Hittade till slut en sån svart klänning jag letat efter  !

  och sen av bara farten hittade jag en på BikBok, tyvärr hade den ett fånigt resårband i midjan, men eftersom jag verkligen gillar färgerna och mönstret har jag nu ägnat en timme eller nåt åt att sprätta bort de ca 4 miljoner små, små stygn den var fastsydd med. Jag har varit extremt försiktig för att inte skada tyget, det är lite lite perforerat, jag hoppas att det inte gör att jag plösligt går i linne när jag har den på  !

Men visst är den fin?

Mycket tid har jag som jag berättat för mina Facebook bekanta spenderat åt att studera hur chilisar och annat växer på min balkong, jag är nöjd med hur det gått, faktiskt!

De här stora Jamaican Bell bor dock inomhus:

Allt annat är från balkongen där det stundom varit uppåt 40 grader de här dagarna!

så här fina är blommorna jag fick av Mambo-sonen förra söndagen fortfarande!    

Pussen då   !