Det finns gånger när det inte alls fungerar med hurtiga tillrop, genomtänkta klokheter eller välmenande överslätning. Inte ens vanligt jävla förnuft eller vetenskaplig statistik är vad jag önskar av mina medmänniskor just nu.

Jag hade ju en underbar kväll med min kära väninna Lo alldeles nyss och det var allt tur det. För när jag kom hem den kvällen och öppnade min post tog det där underbara slut, jättefort.

Jag var ju och klämde mig i mammografimaskinen nyligen, och nu :

vill de att jag ska komma tillbaks!

Det brukar inte vara något och det är väl bra att dom kollar, jajamen,

DET VET OCH TYCKER JAG OCKSÅ,

men jag är orolig och jag är rädd i alla fall och jag tycker att två veckor är alldeles för länge att vänta på ett återbesök.

Jag drömmer om diagnoser, jag har mystiska smärtor och jag vill bara att tiden ska gå och det jävligt fort.

Så, nu vet ni det!

Det kan hända att jag bara skriver jättetråkiga saker, inga alls eller anstränger mig för att ha jättekul och vara superlustig.  Jag tänker inte alls på det här hela tiden, men som alla andra saker som oroar finns det i bakhuvudet och tar plats lite som det vill och när det vill i mitt medvetande.

Men i morgon börjar sköna maj!

Jag har köpt ett halvparasoll till balkongen  

, nu slipper grannarna se direkt ner på oss och vi får lite mer skugga   på våran jättesoliga balkong och det blir lite mer privat, skönt!  

Längtar mycket efter att få sätta ut plantor och låta det grönska där ute. Tänker på hur lycklig jag kan bli av en sån sak som att få gå ut på morronen och plocka lite basilika  

och/eller gräslök till min morgonmacka, och kanske en liten jordgubbe att avrunda frukosten med, det är vardagslycka det   

Pussen då    !