Idag ska kärringen vara sur   !

Jag tycker inte illa om hundar, jag vill ha det noterat, okej?

Dock:

Jag vill kunna gå precis vilken promenadväg, stig eller gångväg jag vill. Det kan jag inte (vågar inte) för att så många hundägare inte kan ta in i sina hundälskande skallar, att alla inte vill vara nära deras älskade hund.

Det händer ofta att jag tänker:

 -Neeej, jag tar inte den vägen, där är det så många som går med sina hundar!

Jag tycker det är trist och jobbigt, men faktum är att jag blir orolig och nervös när en lös eller slappt hållen (alltså kopplet) hund kommer mot mig.

Hundägaren tycker säkert att ingen kan vara rädd för det lilla eller stora gulliga djuret    som är en kär del av hans eller hennes famlj, vardag och liv. Men faktum är att jag kan det och det är inte kul alls!

Att som hundägare känna sig säker på att hunden    inte kommer att gå fram till mötande eller passerande är troligen en underbar känsla och rentav en källa till stolthet över hur bra man lyckats med sitt jobb som hundägare.

Men att inte fatta att den mötande eller passerande inte alls känner den säkerheten är KORKAT!   

Jag vet att jag skrivit om detta förut, men nu när jag försöker promenera en bit varje morgon gör det mig så himla less. Jag skulle ju vilja gå på de fina skogsvägarna och gångstigarna men känner mig för otrygg. Dammiga trottoarer blir jag förvisad till, är det juste eller?

Cyklisterna i åtsmitande kläder är en annan sak jag är rädd för, så snart har jag som tycker om att gå och strosa i livet ingenstans kvar att hålla till. Runt runt på Plattan känns inte så kul, faktiskt.

Bror min som är rätt barnslig har planer på att lasta sin cykel med något brett, men mjukt och långsamt leda den över Skanstullsbron, jag tycker det är en rätt kul idé, men oroas att någon "sån där" ska kasta honom över räcket.  ?

Han brukar även roa sig med att tokcykla ikapp de där typerna på sin synnerligen gamla orange Cresent och lyckas andas normalt när de står vid ett rödljus och väntar, pustar gör han sen..

Och kom ihåg, flera av mina bästa vänner är hundägare och har cyklar, så det så, men de har även empati OCH hjärnor   !

Pussen då   !