var ett år fyllt av annorlunda för mig.

Jag brukar inte vakna upp i Schweiz på nyårsdagen, det gjorde jag efter ett annorlunda nyårsfirande/femtioårskalas/gallerifödelsedag. En av mina bröder bor där med sin fru (hennes 50 årsdag) De har ett litet galleri

http://www.billingbild.ch/index.php som de då firade att de drivit i 15 år!

Jag har aldrig fyllt 50 förut, det gjorde jag förra året.

Hade verkligen INTE tänkt att fira det. Men sen ändrade jag mig, och det är jag jätteglad för att jag gjorde. Jag önskade mig hjälp att ordna kalaset av en släkting som bodde hos mig ett par dagar före och efter. Vi hade roligt och trevligt hela tiden och jobbade på i perfekt harmoni för att få till mat, dryck och möblering inför kalaset.

Att klämma in nästan 30 personer i vår lilla trea på 66 kvm fungerade helt enkelt jättebra!

Det blev en toppenfest!  Att se alla sprudla av dansglädje och fara runt som torra skinn till långt in på natta värmer fortfarande när jag tänker på det.

Kort efter det kalaset var det dags för ett nytt 50-årsfirande. Då erbjöd jag mig ganska oväntat (framför allt för mig själv) att följa med min goa, gulliga kompis på en resa till Island.

Jag hade inte varit på Island förut.

Dit hade jag alltid velat resa och nu fick jag äntligen till det.

På tre korta dagar hann vi se en hel del, bada i den blå lagunen   

och ännu bättre på ett allmänt bad. Vilken häftig upplevelse att simma i kroppsvarmt vatten när regn och elak blåst ven runt öronen!

Rejält genomblåsta hann vi bli, det blåååser där, det vill jag lova!     

Sen träffade jag ju Make!   Det var oväntat, underbart, spännande och helt galet att bara hitta varann på den sunkigaste av sunkkrogar !

Gifta mig brukar jag inte heller göra, när jag tänker efter.

   Framför allt inte i moské!

Tack vare honom fick jag en ny stor, varm härlig familj.

Vi fick skiljas åt, eftersom han var tvungen att resa hem för att få uppehållstillstånd.

Det avskedet och den väntan var inget jag vill uppleva igen, fy bubblan så ledsamt, jobbigt och oroligt det var.

Jag hade inte varit i Afrika, en endaste liten gång förut.

Men! Jag tog mig råd, på något sätt, att besöka Make i hans land innan allt var klart. En liten decembervecka i Afrika  kändes som en månad här hemma.

Spännande, minst sagt annorlunda att bo med honom i den lilla staden. Äta hemlagad mat och besöka släkt och vänner. Däribland hans vackra dotter!

Ett fantastiskt år måste jag säga!

Dessutom hittade jag nya och gamla  bekanta på nätet, som har gett mig glädje och stöd i olika sammanhang! (Mikaela, Fatou, med flera)

Ännu så länge känns det som att det blir svårt att slå 2009 !

Det är klart, det bästa av bästa hände ju i år, att Make fick komma tillbaka till mig!

Pussen då   !

Och för er som förfäras av mitt myckna flygande och därmed utsläppande, kan jag tala om att mitt totala flygande i livet är minimalt innan allt detta   !

 

Gun

18 oktober 2010 12:53

Vilken härlig och spännande berättelse om hur ni träffades.:)

http://horni.blogg.se

Li-Lo

18 oktober 2010 13:07

Tack!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Undrar hur många gånger jag har hört det under mina nästan 20 år på den här arbetsplatsen? Och troligen alla andra som arbetar i offentlig förvaltning.   Vanligtvis betyder det att personen i fråga anser att jag ska göra precis som den ...

    Nu har det varit rättegång och domen kom häromdagen. Det var min första erfarenhet av rättssystemet. En utmattande, krävande och lång sådan. Alltså, egentligen var det ju bara tre och en halv timme, men den tiden sög musten ur mig, på så må...

Jag behöver det, och varje enda liten gnutta av att någon annan kan känna igen sigoch kanske kan leda till att de tar klivet är så mycket värd, så mycket! Allt handlade om att till varje pris stanna kvar i Bubblan.   Den Bubbla vi hade från bö...

  Varför kastade du inte ut honom första gången?   Jag inser det är helt obegripligt för många vad som händer i ett förhållande med en man som misshandlar psykiskt och fysiskt. Det är något jag verkligen förstår, för hur skulle man kunna fatta?...

Små saker händer.     Det börjar ta sig på balkongen, även om de senaste dagarna inte precis inbjudit till långa sittningar. Annat var det förra helgen, då kunde jag sätta mig och avnjuta     en dansk vän. Vi trivs bra ihop, lagom mjuka...